På Barnavårdscentralen i Dalby är Klara och mamma Karin Andersson är på tvåmånaderskontroll. När hälsovalet träder i kraft den 1 januari är det just barnavårdscentralerna som är först ut.

Men för Karin innebär den nya ordningen inte särskilt mycket.

– För vår del blir det ingen skillnad. Närheten är viktig för oss och i Dalby finns det bara en vårdcentral, säger Karin Andersson.

Från politisk håll är tanken bakom hälsovalet att ge en ökad frihet och tillgänglighet. Om en patient inte är nöjd med vården, kan han eller hon välja att få vård någon annanstans. Men då tappar vårdcentralen den pengapott som följder med patienten.

I maj kommer hälsovalet också att omfatta vårdcentralerna, något som verksamhetschefen Rickard Ekesbo på Vårdcentralen i Dalby ser positivt på.

– Vi behöver ett servicetänkande i alla led i organisationen. Det underlättar för både patient och läkare, säger han.

Men hälsovalet inleds med barnsjukdomar. Det är ännu inte tekniskt möjligt att byta vårdcentral på internet, utan det är blanketter som gäller inledningsvis.

För att minimera risken att vårdgivarna väljer bort socialt utsatta områden, ska storleken på pengapotten värderas efter sociala och ekonomiska faktorer. Men den analysen är ännu inte klar.

– Vi har inte gjort alla beräkningar ännu. Vi hade kunnat börja redan nu, men det hade kunnat slå väldigt fel. Det gäller att ha både hängslen och livrem när man genomför stora förändringar, säger Gilbert Tribo (fp) som är ordförande i Region Skånes närsjukvårdsberedning.

Tillbaka på vårdcentralen i Dalby. Nu är Klaras tvåmånaderstest avklarat och allt såg bra ut. Mamma Karin har inga anmärkningar på kvaliteten på vården. Men ett byte skulle kunna bli aktuellt om hon inte kan få den vård som Klara behöver i Dalby.

– Det skulle i så fall vara om vi hör talas om någon riktigt bra läkare.

Har hälsovalet någon betydelse?

– Inte på små orter. I städer som har fler vårdcentraler kan det göra skillnader. Där kan vårdcentralerna specialisera sig.