Här dyker försvaret efter dumpad ammunition

Uppdaterad
Publicerad

Det är tid att gå till botten med en gammal miljöskandal, nämligen dumpningen av stora mängder militär ammunition i sjöar runtom i landet.

Just nu pågår jakten på de 20.000 luftvärnsgranater som fortfarande ligger kvar i natursköna Bokesjön, utanför Skånska Genarp.

Det är marinens röjdykare som tagit sig an det otacksamma uppdraget att finkamma den grumliga lilla sjön.

– Siktdjupet är i princip obefintligt. I bästa fall ser man handen framför sig, frustar Jakob Allgren, en i dykarteamet från Tredje sjöstridsflottiljen i Karlskrona.

Sökandet sker därför med hjälp av metalldetektorer, utifrån gamla och ofta ganska inexakta positionsbestämmelser från 1950-talet. Enligt dem ligger cirka 20.000 luftvärnsgranater och 2.000 tändrör gömda i sjöns dyiga bottenskikt.

Dumpade ammunition i sjön

Det var under åren 1954-1958 som försvarsmakten valde att göra sig av med stora mängder ammunition som blivit över efter andra världskriget. För Skånes del valdes Finjajsön och Bokesjön ut som lämpliga avstjälpningsplatser.

– Det var ju en tid med ett helt annat miljötänk. Ammunitionen började bli instabil, det vill säga det fanns en ökande explosionsrisk, och då ansågs dumpning i sjöar vara ett lämpligt sätt att hantera problemet. Tillvägagångssättet förekom ju till exempel även inom industrin, berättar flottiljens informationschef Jimmie Adamsson.

Granaterna kan bli kvar

Det har hänt att svenska sjöar fått rensas på ammunition när till exempel byggplaner och annat krävt det. För Bokesjön lär bedömningen dock bli att granaterna gör minst skada där de ligger. Åtminstone enligt försvarets miljötänk 2016.

– Något slutgiltigt beslut är inte taget, men Bokesjön är en liten sjö som används förhållandevis litet. I närheten finns ju Häckebergasjön som är betydligt mer intressant för till exempel bad och fiske, menar Jimmie Adamsson.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.