Vintergatans fritidshem på Ribersborgsskolan i Malmö tränar på demokrati varje fredag eftermiddag. Foto: Linda Fridh/SVT

Här tränar barnen demokrati på fritids

Uppdaterad
Publicerad

På Ribersborgsskolan i Malmö har eleverna demokratisamling på fritids. Varje vecka tränar de på att rösta och ha stormöten om viktiga frågor och förslag.

På tavlan står dagordningen med förslag för nästa fredag: Fritt på datorer, Disco med popcorn och saft, Tekniska museet, Ribban, Pokemon Go. Det är fredag eftermiddag på Vintergatans fritids på Ribersborgsskolan i Malmö.

De sista timmarna före helgen har tvåorna och treorna demokratiskola, ett stormöte med egna viktiga förslag och ordförande.

– Ett stående projekt vi har är det vi kallar för önskefredag. Barnen får komma med förslag om vad vi ska hitta på och tänka på alla aspekter, till exempel vem som får vara med, varför, kostnad och tid. Sen röstar vi om vad det ska bli för önskefredag och den som vinner får genomföra sitt förslag nästa vecka. Men barnen får även rösta om regler och miljön på fritids. Barnen har nånting att säga till om där också, säger fritidspedagogen Jesper Nilsson.

Ritar egna plakat

Barnen gör valaffischer som sätts upp dagarna före mötet för att värva röster. Därefter presenterar varje grupp sitt förslag innan det blir omröstning.

Vilket är det bästa förslaget som du tycker att ni har fått igenom här?

– Det är det förslaget som vi själva kommit på och det var utflykt till Tekniska museet, säger Axel Tonn, 9 år som går i klass 3C på Ribersborgsskolan.

För Jesper Nilsson står demokrati för medmänsklighet, pragmatism, ansvar och förmåga att läsa in sig på olika ämnen. Stella Claesson, 9 år och även hon i elev i klass 3C, sammanfattar det så här:

– Rättvisa, tycker jag!

Så många som möjligt

Men hur gör man så att det blir demokrati?

– Ju fler desto bättre. Man får försöka komma med nåt nytt varje gång så det inte blir samma varje gång.

Men kan man bli bättre på demokrati om man tränar på det?

– Ja, det kan man säkert, man kan ju träna lite här varje fredag, säger Stella Claesson.

Även Vilhelm Törneklev, 9 år i klass 3C, tycker att övning ger färdighet:

– I början fattade jag ingenting. Men nu har jag blivit bra på det, inte bäst i världen, men jag tycker det är kul. I dag är det min kompis Lionel som är ordförande. Och den som är ordförande har lika mycket respekt som en vuxen.

Inte bara rättigheter

SVT Nyheter Skåne undrar om det inte kan bli för mycket demokrati för barn idag, om det finns en risk för att vuxna låter barnen bestämma för att själva slippa ta ansvar.

Men det tror inte fritidspedagogen Jesper Nilsson:

– Jag tror att vi gör totalt motsatsen. Vi ger barn ett jättestort ansvar. Det är det som är det fina med deliberativ demokrati. Den fokuserar inte bara på rättigheterna utan på lika delar skyldigheter. Du måste vara påläst, du måste rösta pragmatiskt, så att du gynnar så många som möjligt. Du måste ta vara på människors välgång och tänka långsiktigt och hållbart.

Disco med tryckare vann

Den här veckan vann discogruppens förslag med 14 röster vilket betyder att det blir disco med tryckare och dansstopp följande fredag på skolan. Discogruppen jublar. Gruppen som ville ha fritt på datorer suckar.

Jesper Nilsson peppar förlorarna att fortsätta kämpa. Han jämför med riksdagen där förslag hela tiden röstas ned, men där politikerna ändå fortsätter att kämpa för det de tror på.

Varför tycker du att det är viktigt att barnen lär sig demokrati så här tidigt?

– Det är samma sak som med språk och matematik. Man börjar tidigt för att det ska befästas ordentligt. Demokrati är något som ska genomsyra hela deras liv och tänkande. Om vi vill ha demokrati på riktigt, så måste det värderas lika högt som de här ämnena, säger Jesper Nilsson.

Se hela inslaget om demokratisamlingen här

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer