21-åringen misstänks ha detonerat flera rörbomber inne på skolan och burit luftvapen som han hotade personer med. Foto: Polisen

21-årig man döms till fängelse för bombdåd på skola

Publicerad

En 21-årig man döms till fängelse i två år och tre månader för att ha sprängt rörbomber på en skola i Hässleholm i december förra året. Mannen ska också betala skadestånd. På onsdagen meddelades domen i Hässleholms tingsrätt.

Den 20 december förra året blev Hässleholms Tekniska Skola utsatt för ett bombdåd. En 21-årig man detonerade två rörbomber i skolans källare.

Enligt tingsrättens dom medger mannen att han har orsakat explosionerna. Han menar dock att han ska dömas för skadegörelse och inte för allmänfarlig ödeläggelse, eftersom han anser att explosionerna inte varit tillräckligt kraftiga eller farliga för människors hälsa.

– Domen och påföljden blev som jag yrkade. Minimistraffet för allmänfarlig ödeläggelse är två år och här har de lagt sig lite över. De har även tagit viss hänsyn till hans person och dragit ner straffet lite, säger kammaråklagare Johan Eriksson.

Tingsrätten anser att utredningen kunnat visat att explosionerna varit tillräckligt omfattande och att de har inneburit fara för att andras hälsa och att hans handlande därför ska bedömas som allmänfarlig ödeläggelse.

Döms för flera brott

Två elever och en lärare fick hörselskador av explosionerna. Tingsrätten dömer därför även 21-åringen för misshandel. Mannen döms också för att ha hotat två elever på skolan.

Mannen ska också betala skadestånd till de elever och den lärare som skadats eller utsatts för hot i samband med explosionerna.

– Han säger själv att det var ett rop på hjälp, att han ville ha uppmärksamhet och att han mådde dåligt. Något annat motiv har inte framkommit under utredning, säger Johan Eriksson.

21-åringens försvarsadvokat Torgny Dahlberg har pratat med sin klient under onsdagen, men de har ännu inte beslutat ifall domen ska överklagas.

– Vi ville ha det tiill att han skulle dömas för skadegörelse. Kraften i bomberna var inte tillräckligt stor för att orsaka någon mer skada än på trumhinnorna, ifall man befann sig på tre meters avstånd. De drabbade behövde inte uppsöka sjukvård och skadorna var övergående. Därför anser vi att det var ringa skador, säger Torgny Dahlberg.

Polis på plats utanför Hässleholms Tekniska skola. Foto: Johan Nilsson/TT

Flera bomber

Mannen hade med sig flera bomber till skolan, men dessa detonerades inte. Eftersom åklagaren inte lyckats bevisa att 21-åringen hade för avsikt att använda bomberna på annan tid eller plats, frias han från denna del av åtalet.

Mannen döms även för barnpornografibrott. Han nekar till det brottet, men håller med om bedömningen om att det påträffade materialet, filer på hans dator samt på en hårddisk, är barnpornografiskt.

– Åklagaren har lagt fram en omfattande och övertygande bevisning om explosionerna och deras effekter. Bland annat har Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) i ett utlåtande uttalat sig om vilken fara explosionerna innebar för andra. Det har varit fråga om explosioner under skoltid när lärare och elever befann sig i lokalerna som, även om de inte orsakat stora materiella skador, varit så omfattande att de varit farliga för andras hälsa och kunnat orsaka i vart fall övergående hörselskador. Tre personer fick också sådana skador, säger rättens ordförande rådmannen Karin Månsson.

Inte allvarligt psykiskt sjuk

Under de senaste veckorna har den 21-årige mannen genomgått en rättsmedicinsk undersökning, där man har kommit fram till att han inte var allvarligt psykisk störd när dådet skedde eller då han undersöktes av läkare.

Det finns därför inte förutsättningar att besluta att han ska dömas till rättspsykiatrisk vård. Med hänsyn till att det delvis rör sig om mycket allvarliga brott, döms därför mannen till fängelse i två år och tre månader..

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer