Om cookies på våra tjänster

Vi har placerat cookies på din dator och lagrar ditt IP-nummer för att ge dig en bättre upplevelse av våra webbplatser. Om du inte godkänner eller vill ha mer information kan du läsa mer här: Om cookies och personuppgifter

Hon låter kvinnorna återta sin plats i historien

Alexandra von Schwerin vill lära barn mer om kvinnornas plats i historien Foto: Lisa Ovesen

När skolor lär ut historia handlar det mest om män. Alexandra von Schwerin vill sprida kvinnornas historia genom sex kortfilmer som snart finns på landets skolbibliotek.

– Kvinnor behöver förebilder och i historien finns många kvinnor med makt, konstaterar hon.

När Alexandra von Schwerin för över tio år sen flyttade in på Skarhults slott ville hon ta reda på hur hennes företrädare, tidigare slottsfruar, hade levt. Men slottets officiella historia handlade nästan enbart om män, precis som den gör i barnens historieböcker.

– Medelålders män med makt, konstaterar hon. Allt från Ansgar till Gustav Vasa till Per Albin Hansson och Olof Palme.

Omnämns inte i böcker

På vinden fann hon till slut dagböcker, dokument och brev som kunde berätta om 500 års kvinnoliv på slottet. Det visade sig att kvinnorna haft stor makt över Skarhult. Upptäckten ledde till en välbesökt utställning om slottsfruarna. Många skolklasser kom också för att lära sig mer.

– Och barnen hade ingen aning om hur stor makt kvinnorna hade under många århundranden, berättar Alexandra von Schwerin. Jag såg sen hur framförallt flickorna gick härifrån lite rakare i ryggen.

Foto: Hugo Lindkvist

Så föddes idén till sex kortfilmer som kunde spridas till landets skolbibliotek. Varje film skildrar en slottsfru med mycket stort inflytande över slottet, samtidigt som hon på många vis är representativ för sitt århundrande. Det skulle ge fler barn och ungdomar möjligheten att få veta hur makt kvinnorna faktiskt har haft – trots att de aldrig omnämns i historieböckerna.

–Ta Mette Rosencrantz, Danmarks rikaste kvinna, som lät bygga slottet i mitten av 1500-talet, berättar Alexandra von Schwerin.  Men i historien om slottet står det att hennes son gjorde det,. Han var då sex år gammal! Klart att han inte kunde det, konstaterar hon.

Skötte slottet ensam

På 1600-talet skötte Beata von Königsmarck slottet ensam medan männen under stormaktstiden nästan ständigt befann sig i krig långt hemifrån. På hemmaplan skötte kvinnorna överallt i landet såväl slott, som gods, torp, bruk, butiker och gårdar under nästan ett århundrande eftersom krigen varade i 75 år.

Under 1700-talet styrde Stina Piper Skarhult under 17 år. Men i slottets äldre historieskrivning står det återigen att hela egendomen sköttes av en liten son, blott några år gammal.

– Hon är helt osynlig. Men självklart var det hon som tog hand om allt.

Trött på att vänta

I kortfilmernas skildras också 18-och 1900-talets slottsfruar som faktiskt hade mindre makt än sina föregångare när det gällde slottets skötsel.

– Med industrialismen började chefer rekryteras utanför familjen, och då valde man män. Tidigare hade alla företag, slott som gårdar, skötts av den som var mest lämpad i familjen. Och det var ofta kvinnan.

Kvinnorna skulle nu istället ägna sig åt hem och hushåll, hemmafruidealet växte sig starkt, i synnerhet på 1950-talet.

– Så sen dess har vi sakta försökt ta tillbaka makten som kvinnorna faktiskt hade redan för 500 år sen.

Alexandra von Schwerin är dock trött på att vänta på att skolans historieböcker skrivs om.

– Det händer ju aldrig nåt! Historien är fortfarande männens historia. Därför har vi gjort filmerna.

Så arbetar vi på SVT Nyheter

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer