Forskarna har rekonstruerat solaktiviteten vid slutet av den senaste istiden för cirka 10.000 – 20.000 år sedan genom att studera spårämnen i iskärnor på Grönland och i droppstenar i Kina. Den nya studien visar att solens variation påverkar klimatet på samma sätt oavsett om klimatet är extremt, som under istiden, eller som idag.

– Studien visar ett oväntat samband mellan solaktivitet och klimatförändringar. Den visar dels att förändringar i solaktiviteten inte är något nytt och dels att solaktiviteten påverkar klimatet, framför allt regionalt. Förståelsen för processerna gör att vi kan skapa bättre prognoser för till exempel Sveriges framtida klimat, säger Raimund Muscheler, docent i kvartärgeologi vid Lunds universitet och medförfattare till studien i ett pressmeddelande.

Solens påverkan på klimatet har debatterats livligt på senare år, framför allt med koppling till de senaste femton årens inbromsade uppvärmning. Det finns fortfarande stor oklarhet kring hur solen påverkar klimatet, men studien pekar på att det inte är den direkta solenergin som är den viktigaste faktorn utan istället indirekta effekter på atmosfärscirkulationen.

– Lägre solaktivitet kan leda till kallare vintrar i Sverige och Nordeuropa. Det handlar om att solens UV-strålning påverkar den atmosfäriska cirkulationen. Intressant nog visar samma processer att det blir varmare vintrar på Grönland med ökat snöfall och ökad stormaktivitet. Studien visar också att solens olika processer behöver finnas med i klimatmodeller för att bättre förutsäga framtida globala och framför allt regionala klimatförändringar, säger Raimund Muscheler.