”Hur skall vi väga in den osäkerhet om åtgärdens framtida nytta som beror på att vi inte vet om patienten kommer att beredas en livslång uppföljning inom en utvecklad och tillgänglig sjukvård?”

Så skriver sex läkare från transplantionsprocessgruppen i Lund i en skrivelse till Statens medicinsk-etiska råd.

– Vi vill ha hjälp att belysa en komplicerad medicinsk-etisk fråga. Vår uppgift och ansvar är att donerade organ ska gå till någon som kan ha glädje av dem länge, säger Björn Kornhall, överläkare på hjärtsviktskliniken i Lund till SVT Nyheter Skåne.

Livslångt beroende av vård

En transplantation försätter patienten i ett livslångt beroende av avancerad och tillgänglig sjukvård, menar läkarna. Något som är högst osäkert om patienten inte får stanna i Sverige.

– Å ena sidan säger Socialstyrelsen att alla har lika rätt till vård och sen säger Migrationsverket att de inte får stanna och då kan transplantationen ha varit förgäves, menar Björn Kornhall.

Läkarna i transplantationsprocessgruppen efterfrågar en samordning mellan Socialstyrelsens regler om allas rätt till vård och Migrationsverkets beslut om utvisning.

Riskerar utebliven uppföljning

Som exempel berättar läkarna i sin skrivelse om en pojke från Kosovo som kom till Sverige som 15-åring och fick ett nytt hjärta. Nu närmar sig hans 18-årsdag och han riskerar att skickas tillbaka till sitt hemland. Där är risken att han inte kommer att få den uppföljande vård han behöver eftersom den är svårtillgänglig och mycket dyr.

– En transplantation är långt mera än själva operationen. Det är ett livslångt projekt där den transplanterade individen för all framtid kommer att vara beroende av tillgång till högspecialiserad sjukvård och till dyra läkemedel. Fallerar uppföljningen dör patienten, säger Björn Kornhall.