Foto: Arkiv

Ljungbyhed flyger igen – när flygvapnet fyller 90

Uppdaterad
Publicerad

Flygvapnet firar i år sitt 90-årsjubileum. Flygskolan med pilotutbildningen förlades till Ljungbyhed, en trakt med 300-åriga militära anor.

Totalt utbildades omkring 5 200 stridspiloter här, och på lördag hörs åter ljudet av flygmotorer när flygvapnets 90-årsdag firas med ett ”fly and ride” mellan klockan 10 och 16.

– Här har alla piloter fått sin utbildning fram till 1997, säger Bertil Larsson, museivärd på Militärhistoriska museum.

På 1600-talet var Ljungby och Bonarps hed exercisplatser för dåtida försvar. Sedan kom husarer, dragoner och infanterister att ha sina utbildnings och övningsfält här. Hästar köptes från bönder i trakten.

Ensam lärare utbildade 101 piloter

Enoch Thulin tillverkade flygplan som såldes till försvaret – det var armén och marinen som stod för försvarets flygningar då. För att få sälja fler flygplan måste Thulin utbilda piloter. Han började med det 1915, men eftersom han var ensam lärare, var det genomgång på marken, sedan fick eleven flyga själv.

Många krascher blev det, men flygplanen var enkla, och gick oftast att reparera. Ingen pilot fick sätta livet till, bara mindre skador. Totalt utbildade Thulin 101 piloter – eller aviatörer som det hette då.

Flygvapnet blev egen försvarsgren 1926

Den sista eleven – och enda kvinnan – var Elsa Anderson. 1926 bestämdes det att flyget skulle bli en egen försvarsgren. Flygskolan, som senare döptes om till Kungliga Krigsflygskola förlades till Ljungbyhed. Alla flygvapnets stridspiloter, cirka 5 200 utbildades i Ljungbyhed fram till 1997 då Flygskolan flyttades. Ljungbyheds militärhistoriska museum börjades byggas upp 1998 i husarmässen.

I en byggnad intill har man nu också byggt upp ett museum till som speglar flyget från 1926 och framåt.

– Vi har en hel del motorer och massa flyginstrument, men vi är ensamma om att ha muckartavlor från när eleverna går ut. Det är en stor spridning, men ska teckna flygepoken från 1926 och framåt, säger Bertil Larsson.

Första svenska flyget kallades ”Gräshoppan”

Den första flygningen med en svenskbyggd flygmaskin med svensk pilot gjordes av Hjalmar Nyrop. Nyrop och Oskar Ask försökte sedan bygga en flygmaskin, men motorn var för svag och den gjorde bara några skutt och kom därför att kallas gräshoppan.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.