Ibland blir solytan ett dramatiskt kaos. En solstorm slungar ut plasma och strålning i rymden som efter ett tag når jordklotet.

I ett litet rum på Institutet för rymdfysik i Lund håller man koll på fenomenet.

– Vi är ett 14 regionala varningscenter för solstormar i världen, berättar solforskaren Henrik Lundstedt.

Magnetfält som brister

En solstorm är egentligen ett magnetfält som blir så skruvat att det brister. Solstormarna orsakar sedan störningar på elektronik, elektriska system och radiosystem.

För 150 år sedan satte en super-solstorm telegrafsystemen ur spel och det blev problem att navigera. 2003, under halloweenhelgen, släckte en solstorm släckte strömmen i Malmö.

Och så sent som den 23 juli 2012 inträffade en solstorm som kunde ha fått förödande konsekvenser.

– Den var enorm men den ägde rum på baksidan av solen. Jag blev klart chockad den 23 juli, det fick mig att tänka, säger Henrik Lundstedt.

Mer sårbara

Samhället har blivit sårbarare för solstormar eftersom vi är så beroende av elektronik och gps-navigering. Samtidigt har forskarna blivit bättre på att göra prognoser.

Lund ingår i ett EU-projekt som håller koll på solvindsdata och tar fram prognoser för hela Europa.

– Om det äger rum en riktigt kraftig solstorm kommer vi att se det. Vi kommer att varna i tid, det är jag övertygad om, säger Henrik Lundstedt.