Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video

Webbläsaren stöds inte

SVT stödjer inte uppspelning i din webbläsare. Vi rekommenderar därför att du byter till en annan webbläsare.
Eva Hoff, docent i psykologi vid Lunds universitetet är en av tre forskare som står bakom studien om grundskoleelevers självbild. Foto: SVT

Mellanstadietjejers självförtroende ökar – men mår sämre på högstadiet

Publicerad

Flickor i mellanstadiet sticker ut med sitt goda självförtroende. Men när de sedan börjar högstadiet sjunker flickors självbild drastiskt. Det är resultatet när forskare i Lund gjorde om en studie från 1983.

Psykologiforskarna i Lund har jämfört hur elever i mellan- och högstadiet värderar sig själva med trettio års skillnad.

Skillnad pojkar och flickor

1983 gjordes en studie över grundskoleelevernas självbild. Då medverkade drygt 3 000 elever. 2013 gjordes studien om, med 1 300 medverkande.

Resultatet förvånade.

– Eleverna i grundskolan hade ökat mycket i hur de värderade sig själva. De tycker att de är duktigare i skolan, de tycker bättre om sina kroppar och är psykiskt stabilare. Tjejerna värderade sig dessutom högre än killarna och det är ganska ovanligt, säger Eva Hoff, docent i psykologi vid Lunds universitet.

Nu har datan sammanställts och publicerats.

– Jag ville komma åt den 30-åriga jämförelsen och IT-generationens svar finns ju med, säger Eva Hoff.

Hon berättar att resultaten gör det intressant att följa upp med ny forskning.

Tjejernas självkänsla rasar i högstadiet

Att självbilden dalar när barnen blir tonåringar och börjar högstadiet var väntat. Men att flickorna idag mår mycket sämre på högstadiet jämfört med mellanstadiet förvånade ändå Eva Hoff.

– Varför mår flickor sämre idag än 1983 när vi har kommit så långt med jämställdhetsarbetet, det kan man verkligen undra. Man tänker att flickorna har goda förutsättningar eftersom de mår så bra på mellanstadiet.

En delförklaring kan vara att skönhetsidealen har blivit än mer skeva och att man exponeras för dem via sociala medier.

– Men jag måste ge sociala medier cred också, för det är inte bara skeva ideal som presenteras idag. De senaste åren har det kommit motideal där kvinnor med normala kroppar har visat sig också.

Flera saker har förändrats på 30 år

Skillnaderna mellan 1983 och 2013 är stora, framför allt när det gäller barnuppfostran, hur man har det i skolan och jämställdhetsarbetet. Det skulle kunna förklara att mellanstadietjejerna värderar sig själva så högt.

– Jag tycker man kan fundera på hur man kan stödja flickor under högstadieåren så att de blir lite mer kritiska och förstår hur deras kroppar faktiskt är praktiska och bra att ha så som de är, säger Eva Hoff.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer