Lundaforskaren Malin Åkerström forskar om möteskulturer med fokus på Sverige. Foto: Lunds universitet/Arkiv

Möteskulturen frodas i Sverige

Publicerad

Sociologen Malin Åkerström på Lunds universitet menar att antalet möten har ökat rejält på många svenska arbetsplatser. Men varför?

– Samtidigt som många tycker det är tidsödande och kanske tråkigt så finns det en status i att gå på möte, man känner sig lite viktig, säger hon.

Möten på möten och åter fler möten. Många känner antagligen igen sig i ett arbetsliv där mötena tycks avlösa varandra. Åtminstone de som jobbar i offentlig verksamhet eller i företagsvärlden.

– Vissa grupper går på möten hela tiden, medan andra yrkesgrupper aldrig gör det. Mest är det exempelvis inom offentlig verksamhet men även inom privata företag. Att det har ökat, det vet vi, säger sociologen Malin Åkerström som forskar på möteskultur i Sverige vid Lunds universitet.

Intresset för att studera den svenska möteskulturen började när Malin studerade ett större projekt där olika myndigheter samarbetade och skulle hjälpa ungdomar som hamnat utanför samhället.

Där och då såg Malin hur myndigheterna bokade möte på möte – ofta där ungdomarna själva inte var med. Detta trots att tanken med projektet var att knyta en nära kontakt med just dem.

– I ett annat projekt som jag jobbade med skojade de som var från Finland om att ”de där svenskarna måste ha möten om allt!”.

Mötesbegreppet förändras

Men mötena och mötesbegreppet har förändrats, menar Malin Åkerström. Från att möten i huvudsak gällt chefer och mellanchefer i olika verksamheter så har mötesbegreppet utvidgats.

– Allt möjligt är möten idag, framförallt är det fler och fler informella möten. Man säger ”ska vi ta ett möte?” och då kan det innefatta ganska få personer som bara ses en stund och pratar. Men det är också fler kickoffmöten, arbetsplatsmöten, arbetslag, lärarlag och så vidare, när det förr kanske bara var styrelsemöten som ett fåtal gick på.

Fler ska vara delaktiga

Anledningen till att många arbetsplatser har fler och fler möten tror Malin Åkerström beror på flera faktorer.

– Dels så finns det faktiskt reglerat idag, till exempel så kallade APT-möten som man måste ha. Sedan har det också med demokratisering att göra, att alla ska vara delaktiga, det bygger inte på en hierarki som förr där en satt med klubban och bestämde.

Vill människor verkligen ha fler möten på jobbet?

– Det är faktiskt intressant det där, det finns ju mycket möteskritik, serieteckningar som skojar om torra trista möten. Men samtidigt så har jag också märkt att det finns en slags status i det här att gå på möten.

– Man känner sig lite viktig, och det blir också ett bevis på att man får vara med och är inkluderad. Klichén runt möten är fortfarande att de är tråkiga – ändå vill man vara med. Men visst, det är inte någon majoritet som sagt ”oh, vi ska ha fler möten” med större entusiasm.

Möten som stoppkloss

Vad hittills har varit det mest förvånande resultatet av forskningen?

– Det mest överraskande är nog att det visat sig finnas en drivkraft underifrån att ha möten och inte alltid ovanifrån från en chef. Att trots kritik mot för många möten så drivs det ändå ofta på nerifrån golvet.

– Och ett möte slutar ofta med att någon föreslår ett nytt möte, någon ny grupp som ska fräscha upp ett dokument eller en åtgärdsplan, arbetsmiljögruppen som måste förnya några handlingslinjer, och ytterligare en grupp som ska hitta på nya pigga förslag...Där kan möten ibland vara en slags stoppkloss, säger Malin Åkerström.

Under hösten och våren fortsätter forskningen som kommer att resultera i en bok.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.