En p-vakt är avstängd och idag kom alltså beslutet. Kommunen vill inte att vederbörande ska jobba kvar.

– Min första tanke var att det här är jättetråkigt, sedan blev jag förbannad, sa Bengt Olsson, tillförordnad chef på C4 Teknik när det hela uppdagats.

Det var en privatperson som hörde av sig till kommunen och berättade att en parkeringsvakt vid flera tillfällen parkerat sin privata bil utanför kommunhuset utan att betala parkeringsavgiften.

– Vi höll bilen under uppsikt och såg att det inte handlade om en engångsföreteelse, säger Bengt Olsson.

Parkeringsvakten konfronterades med bevismaterial och blev avstängd från sin tjänst i en månad, till 22 november. Och idag kom alltså beskedet. Arbetsgivaren varslar om avsked.

– Vi väljer att inte polisanmäla utan istället ta det den arbetsrättsliga vägen, säger Bengt Olsson.

– Vi har varslat facket om att vi vill avskeda.

Systematiskt fiffel

– Det rör sig om passivitet om kollegerna inte ingriper när en kollega gör fel, i det här fallet inte betalar sina parkeringsavgifter, säger Lars Korsell, forskare och enhetschef på BRÅ, Brottsförebyggande rådet.

Han tycker det tyder på ett systematiskt fiffel.

– Det är inte vanligt att det är så tydligt som i det här fallet, säger Lars Korsell.

Frågan är nu vem eller vilka av parkeringsvaktens kollegor som har struntat i att skriva ut böter. Det finns fem parkeringsvakter som är anställda av Kristianstads kommun. På frågan om det kan finnas en kultur bland p-vakterna att man inte bötfäller varandra, säger Bengt Olsson:

– Det vill jag inte uttala mig om.

Vanligast i slutna grupper

Chefsåklagare Alf Johansson på Riksenheten mot korruption vill inte uttala sig i det aktuella fallet eftersom det kan hamna på enhetens bord.

På frågan om vänskapskorruption fungerar ”bättre” i en mindre grupp svarar han:

– Mutbrottslighet fungerar bäst i små slutna grupper eftersom det bygger på att så få som möjligt har insikt i vad två parter kommer överens om, det vill säga givare och mottagare. Vid många andra typer av brott kräver brottets genomförande däremot att det engageras många personer.

Det hävdas ibland att det finns kulturer där den här typen av tjänster är vanligare än inom andra grupper i samhället.

Alf Johanssons erfarenhet är att ju mer sluten en grupp är, desto större är risken för tjänster och gentjänster. Det är också vanligare i grupper där ”lojalitet” genomsyrar medlemmarnas förhållande till varandra; släktningar, etniska grupperingar och inom vissa yrkesgrupper.

Han säger att det inte finns något som tyder på att korruption kommer att bli vanligare i Sverige.

– Inte om offentlig och privat sektor fortsätter på den nu inslagna vägen i form av aktivt arbete mot korruption, säger Alf Johansson, överåklagre på Riksenheten mot korruption.