Forskare från Lunds universitet hoppas minska smärtan vid mammografiscreening, så fler kvinnor återkommer. Foto: SVT

Ny forskning ska minska smärtan vid mammografi

Publicerad

Mammografiundersökningar kan bli både bättre och mindre smärtsamma. Det visar aktuell forskning från Lunds universitet.

En halv miljon kvinnor i Sverige får varje år sina bröst genomsökta för tumörer vid mammografiundersökning. Men många tycker att det gör så ont när bröstet pressas samman att de inte kommer alls.

– Av de som har varit på en omgång av mammografiscreening och sedan inte kommer tillbaka nästa gång, så var det nästan 50 procent som uppgav att det var smärtan som gjorde att de inte kom tillbaka, säger Magnus Dustler, civilingenjör och forskare i medicinsk strålningsfysik vid Lunds universitet.

Behöver inte vara smärtsamt

Hans kommande avhandling visar att det kanske inte alls behöver vara så smärtsamt.

Magnus Dustler.

– Det verkar som om man trycker på fel ställen och antagligen också för mycket, säger Magnus Dustler.

Hans mätningar med trycksensorer i samband med mammografiscreening visar att när bröstet pressas samman fördelas trycket som ska förbättra bilden fel. Det är därför inte självklart att röntgenbilden blir bättre av hårdare sammanpressning.

– Även om man reducerar, minskar kompressionskraften ganska rejält, så gör det väldigt liten skillnad på det trycket som faktiskt hamnar på bröstet. Det verkar som om det går att minska kompressionen ganska rejält, säger Magnus Dustler.

Skapar oro

Istället för att som i dag ha fasta kompressionsplattor har han testat flexibla plattor som anpassar sig efter bröstet. Då kan man få en bättre bildkvalité utan att trycka mer.

– Eller behålla den bildkvalitén man har i dag men med minskad smärta.

Flexibla plattor anpassar sig efter bröstet. Då kan man få en bättre bildkvalité utan att trycka mer. Foto: SVT

Genom att mäta trycket över bröstet kan man också ha funnit en metod som kan göra att färre kvinnor återkallas i onödan. Något som i dag skapar oro och stora kostnader.

– Då har vi sett att det finns en skillnad i tryck mellan elakartade förändringar, cancer, och godartade förändringar. Hade man haft den här informationen redan vid screeningtillfället, så tyder åtminstone den här preliminära datan som vi har på att det skulle gå att minska återkallningarna.

Nu hoppas Magnus Dustler tillsammans med sina kollegor kunna fördjupa och utöka studierna, som bygger på patientdata från Skånes universitetssjukhus i Malmö.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer