Danmarks drottning Margrethe och Kung Carl XVI Gustav inviger Öresundsbron 1juli 2000. Foto: TT

Öresundsbron fyller 15 år

Publicerad

15 år efter Öresundsbrons invigning kämpar pendlare fortfarande mot svårlösta gränshinder.

Mitt ute i Öresund, på nationsgränsen, möttes Sveriges kung och Danmarks drottning när Öresundsförbindelsen invigdes den 1 juli 2000.

Drottning Margrethe konstaterade att en bro är bärare av drömmar.

– I framtiden stängs vi inte längre in i grupper, en färjelast åt gången; nu kommer vi i en stadig ström från bägge sidor, med tåg och bil, sade hon i sitt invigningstal.

Det lyckades ganska väl. I rusningstrafik avgår ett tåg ungefär var tionde minut. Knappt 20 000 motorfordon svischar över bron varje dag. Folk har bytt Danmark mot Sverige som bostadsort – och vice versa. Man arbetar och studerar i sitt grannland.

Tillbakagång efter bra start

– Under brons första tio år var många euforiska och allt gick väldigt bra. De senaste åren har integrationen backat, men vi måste komma ihåg att det varit en global och tuff finanskris, säger Britt Andresen, chefsanalytiker hos politiskt obundna Öresundsinstitutet, till TT.

– Nu är vi i en omställningsfas där det är fokus på att stärka den internationella konkurrenskraften genom att blicka utanför regionen, till exempel med Fehrman Bält-förbindelsen mellan Danmark och Tyskland.

Pendlare känner sig diskriminerade

Publiken applåderade när kung Carl Gustaf talade om ”öresundare”.

– Som ett vackert smycke binder hon samman två länder som av hävd står varandra nära men som ändå är så olika, sade han i talet.

Men att vara Öresundsmedborgare i dag är inte så enkelt som många hoppades när bron invigdes. Just olikheterna mellan länderna, som kungen nämnde, ställer till det för många pendlare.

– Om en mamma arbetar i Danmark är det näst intill omöjligt för pappan att få ut sina pappadagar. Många pendlare känner sig diskriminerade. En pendlarfamilj får ju mindre ledigt än en ”helsvensk” familj, säger Anna-Lena Gustafsson.

Hon har själv pendlat i 25 år för att ta sig till arbetet på Köpenhamns flygplats Kastrup. De sista åren arbetade hon fackligt och lade allt större tid på att sätta sig in problem som kollegerna på SAS stötte på i sin pendlarvardag.

– Runt 500 av våra medlemmar pendlade till Sverige. Eftersom alla snurrade runt i jakten på svar bestämde vi oss för att göra checklistor och hjälpa till, säger Gustafsson.

Gränshinder kostar miljardbelopp

Nu har hon lämnat SAS och startat upp byrån AE Advice Øresund som hjälper folk att kriga mot myndigheter och förstå hur systemen fungerar – eller inte samspelar.

Hon berättar att många nyblivna pendlare tror att det är enkelt att börja arbeta i grannlandet och att välfärdssystemets regler förväntas vara en spegel av det egna samhällets.

– Men man inser ganska snabbt att det inte är så. Det blir ofta den enskilda individen som råkar illa ut innan allt rättats till och gränshinder blivit lösta. Många känner sig därför väldigt utlämnade.

Dyra gränshinder

Varje år beräknas länderna förlora omkring 1 miljard kronor i utebliven tillväxt på grund av bromsande gränshinder, enligt den danska regeringen. Nyligen tillsattes en billateral arbetsgrupp för att få bukt på kostsamma gränshinder.

Antalet pendlare ökar inte

Öresundsregionen har tveklöst vuxit fram som ett nytt begrepp på Själland och i Skåne sedan bron öppnade. Men när Öresundskomiteen mäter utvecklingen av integrationen i regionen ser det inte så ljust ut. Indexet sjunker för sjätte året i rad. Arbetspendlingen ligger på ungefär samma nivå som för tio år sedan. Såväl flyttningen som arbetspendlingen har påverkats negativt av en svag dansk ekonomi och sänkta bostadspriser i Köpenhamnsområdet. Danskar har flyttat hem.

Anna-Lena Gustafsson blickar ut över det gnistrande havet. Ett Öresundståg bullrar förbi på spåret ovanför.

– Det gick fortare att bygga den där bron än att integrera de två samhällena.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer