Råttorna ökar i Skåne Foto: Vilhelm Stockstad/TT

Råttorna ökar i Skåne

Publicerad

Sommarens uteätande gör att råttorna stortrivs. Och de har blivit fler. De senaste tre åren har råttsaneringarna ökat i hela Skåne.

– Allt byggande jagar också upp råttor ovan mark, förklarar Martin Ståhl, platschef på  Anticimex i Lund.

Ingen vet hur många råttor som finns i en stad men en tumregel är att de alltid är många fler än antalet invånare. I Malmö finns det således med allt säkerhet fler än 350.000 råttor. Antalet saneringar har också ökat under de senaste året, under det första halvåret har Anticimex ryckt ut mer än 6489 gånger i Skåne. För två år sen, 2015, var siffran betydligt lägre, då gjordes 5224 saneringar i Skåne. I hela landet genomfördes under förra året 51.000 råttsaneringar.

Elektroniska fällor i Helsingborg

I Lund med kranskommuner syns också en tydlig ökning under det senaste halvåret. Under januari till juni 2016 gjordes 1731 råttsaneringar, under samma period i år ryckte Anticimex ut 2101 gånger till  Lund, Lomma, Kävlinge, Landskrona, Eslöv, Höör, Hörby och Staffanstorp.

I Helsingborg berättar Anders Davidsson på stadsbyggnadskontoret att man noterat en ”viss ökning” av antalet råttor, i synnerhet kring Stadsparken och Furutorpsparken.

– Råttor samlas där det rör sig mycket människor, för där finns det också mat.

Helsingborg har 65 elektroniska fällor, ”boxar”, utplacerade som med aromämnen lockar in råttorna som därefter dödas med hjälp av el. Varje gång en råtta fastnar ska det gå en signal till Anticimex.

– Men vi har svårt att få fram uppgifter om exakt hur många som fångats, berättar Anders Davidsson. Boxarna ger inte alltid signal.

Det finns också ett  tiotal  mekaniska fällor i avloppssystemen i Helsingborg. Och så används gift sparsamt efter tidsbegränsat tillstånd från miljöförvaltningen.

– När det samlas väldigt många råttor på en plats gör vi punktinsatser. Det hände bland annat på Sankt Jörgens plats i höstas, berättar Anders Davidsson.

Råttorna gillar när det ser ut så här. Foto: Lisa Ovesen

Byggen stör råttorna

Det finns flera anledningar till gnagarnas framfart. Skåne växer och det behövs ständigt nya bostäder. De många pågående byggena stör råttorna och gör att de lämnar sin invanda boplatser och söker sig till nya.

– När de rör sig ovan mark märker vi dem, konstaterar Martin Ståhl från  Anticimex i Lund.

Sommaren är också råttornas favoritårstid. Människor picknickar i parkerna och lägger inte alltid allt skräp i soptunnor utan lämnar rester kvar på marken.

– Det är otroligt viktigt att man städar efter sig. Plockar vi inte upp efter oss så är det ett gyllene tillfälle för gnagarna.

Området kring soptunnorna i bostadsområden dras också råttorna till. Ibland är tunnorna överfulla och matrester lämnas i påsar på marken och blir en festmåltid för råttorna som snabbt lär sig att här vankas det mat.

Villaägare ska också undvika att lägga fågelmat på marken.

– Häng bollar i träden istället, råder Martin Ståhl.

800-1000 ungar per par

Råttorna kan bära på smittor och är dessutom försedda med tänder som växer mellan sju och åtta centimeter per år. De kan med andra ord förstöra mycket under sin framfart mot nya måltider och på sina boplatser. De förökar sig också väldigt snabbt, ett råttpar kan tillsammans avla mellan 800-1000 ungar under ett år.

De bygger ofta bon i högar av bråte eller i gångar under golv eller jord. Att hålla förråd, lager och källarutrymmen någorlunda välstädade är således ett annat råd från Anticimex.

– Råttor trivs bra i närheten av människor, konstaterar Martin Ståhl, De har levt länge nära oss.  Därför är det så viktigt att arbeta förebyggande.

De senaste åren har reglerna för bekämpning av råttor förändrats. Det är inte längre tillåtet att permanent lägga ut kemiska bekämpningsmedel, det som ofta kallas råttgift. I stället används exempelvis elektroniska och mekaniska fällor. I städerna placeras de ofta i avloppssystemet.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.