Påskfirandet förändras och långfredagen är inte längre en dag av tristess. Förr var det både otänkbart och omöjligt att handla eller gå på krogen på långfredagen. Då skulle man sörja Jesu lidande på korset. Först 1969 tilläts restaurangerna att hålla öppet på långfredagen.

– Staten slutade reglera människors helgfirande. Det är ett uttryck för sekulariseringen. Vi gick in i en ny era, säger Richard Tellström, docent i måltidskunskap vid Örebro universitet och känd från tv-programmet ”Historieätarna”.

Några år senare blev det också tillåtet att hålla butiker öppna. I dag är långfredagen som en extra ledig dag, där man kan träna, göra utflykter, arbeta i trädgården eller gå på restaurang.

– Vi har inte längre ett strängt förhållningssätt till de kristna sederna. Min föräldrageneration, född på 1920-talet, upplevde att man skulle sörja på långfredagen. Barnen skulle sitta i sorgdräkt, säger Göran Sjögård, arkivchef på Folklivsarkivet i Lund.

Fasta från godis

Påsken föregås av den 40 dagar långa fastan, som är sprungen ur romersk-katolsk tradition men levde vidare efter reformationen.

– Under fastan åt man fisk och mycket vegetariskt, säger Richard Tellström, måltidsforskare.

Kött var bara tillåtet på söndagar då man hade uppehåll i fastan. I dag kan en kristen fasta innebära att avstå från tv-tittande, sociala medier, alkohol, kött eller godis, enligt Svenska kyrkan.

Påsken inleds på påskaftonen då man bryter fastan. Påsken är en glädjens högtid eftersom man firar att Jesus besegrar döden genom sin uppståndelse.

– Förr lekte man folklekar som äggarullning och äggpickning. I dag är det förskolorna som upprätthåller traditionerna med äggmålning och att klä ut sig till påskkärring, säger Göran Sjögård på Folklivsarkivet i Lund.

Blodigt allvar blir lek

I det gamla bondesamhället föreställde man sig att häxorna reste till Blåkulla för att träffa djävulen natten till långfredagen.

På 1700-talet tände man eldar på skärtorsdagen och sköt skott i luften för att skrämma bort häxor, enligt Folklivsarkivet.

– Det finns beskrivet i domböcker att folk tyckte det var störande. Det är inte ovanligt att gamla traditioner övergår i lek när de förlorar sin verkliga innebörd, säger Göran Sjögård.

På senare år har nya inslag i påskkärringarnas utstyrsel dykt upp från söta barnhäxor med rosor på kind, huckle, kvast och förkläde till mer skrämmande halloweeninspirerade utklädningar.

Den klädseln skulle kunna ses som en tillbakagång till forna tiders utklädda häxor som försökte skrämmas, enligt Folklivsarkivet.

Stryk med påskris

Seden att ta in björkris har också gamla anor men har förändrats över tid. Riset påminner om Jesu lidande under tortyr och korsfästelse.

– På medeltiden risade man varandra, alltså slog varandra med björkris för att sona arvsynden. På 1800-talet övergick det mer i lek där även pigor och drängar kunde få slå husfar och husmor som hämnd för att de skällt på en hela året. I leken luckras normala regler upp, säger Göran Sjögård.

Påskriset lever kvar men som dekoration i form av björkris smyckat med fjädrar. Däremot är de grälla fjädrarna ett 1900-talsfenomen.

– Färggrant pynt, stanniolpapper och annat som glänser kom vid 1900-talets början. Påskäggen som man fyller med godis och choklad är från efterkrigstiden.

Göran Sjögård tror att påsken som högtid kommer att leva vidare i ett sekulariserat Sverige, helt enkelt därför att vi behöver högtider som ger en paus i vardagen.

– Årsrytmen bryts av högtider när man kan umgås med familjen och ordna något speciellt. Vi behöver den här typen av rytm med ledig tid.