• Viktigt meddelande:

    Information om skogsbränder på flera platser i landet Läs mer

Sångfågeln flyr jordbruket

Våren låter inte längre som den gjorde förr. Jordbrukslandskapets förändring har gjort en av dess främsta signaturbärare sånglärkan till en allt mer ovanlig fågel.

Sånglärkan hittar sin föda på marken. På forna tiders sädesfält hade den inga problem med det. Men spännmålet växer inte fullt så naturligt glest som det gjorde förr. Och ju mer vegetationen tätnar, ju svårtillgängligare blir fåglarnas öppning till skafferiet.

– De som inte vet hur en lärka låter är lätträknade. Det är ju den som kommer först om våren, och slår sin drill, säger Staffan Åkerby, skåneordförande i Sveriges ornitologiska förening.

De senaste 30 åren uppskattas sånglärkan gått tillbaka med 75 procent i Sverige. Sången har tystnat allt mer, inte minst i södra Sverige där allt större arealer förvandlats till åkermark. Tät sådan.

Men det finns en enkel lösning. Om bönderna kan tänka sig att stänga av såmaskinen några sekunder bildas rutor fria från grodd. Svarta hål, där lärkorna kan hitta livsavgörande oaser.

En av dem som värnar om lärkan är bonden Bengt Hellerström utanför Landskrona. Han gjorde vad han kunde redan i höstas, då han rev upp lite höstvete i sin åker. Bara genom den lilla åtgärden uppskattar han att antalet lärkor kring gården fördubblats.

- Jag har mycket lärka här nu. Hör dem hela tiden, säger han.

Ett visst inkomstbortfall blir det naturligtvis, men här kommer allmänhetens vurm för vårfågeln framför alla andra  till undsättning. Genom att köpa sig en lärkruta för femtio kronor kan privatpersoner vara med och säkra framtida vårars drillande. Och att få med bönderna på tåget tror Bengt Hellerström inte är några större problem. Bara de får reda på att möjligheten finns.

- Bönder är i regel intresserade av biologisk mångfald, så om budskapet om lärkrutor bara sprids kommer nog många att ansluta sig, tror han.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer