Foto: SVT

Slängdes ut för att familjen ville ha mer betalt

Uppdaterad
Publicerad

Mottagandet av ensamkommande flyktingbarn har blivit business. Privatpersoner drar nu nytta av den stora bristen på familjehem, och försöker tjäna pengar på den. Ekonomisk vinst går före viljan att hjälpa de unga.

16-åriga Yosef Mohseni kom från Afghanistan till ett familjehem i Sösdala utanför Hässleholm. Vi träffar honom hemma i köket där mamma Anette Wallsten hjälper till med läxan.

– Det ger så väldigt mycket, att kunna hjälpa dem ut i samhället och se dem växa upp och kan ta hand om sig själva, säger hon.

#flykt

Just så är det tänkt att det ska fungera med familjehem, och så är det i de allra flesta fall. Familjen tar hand om den unga som sitt eget barn med läxläsning, måltider och annat stöd. Mot arvode och ersättning för endel omkostnader.

Men det funkar inte alltid så bra. Yousefs gode man är ansvarig för sju ensamkommande barn till. En kille hamnade i en familj där inte omsorgen kom först, utan pengar.

– Han sparkades ut ur hemmet eftersom man tyckte att det var dåligt betalt. De sa till honom att du får välja mellan frukost, lunch och middag för vi har bara fått 65 kronor per dag till mat för dig. Men det var inte relevant alls, det är klart att man får mycket mer pengar än så, berättar gode mannen Bo Sigeback.

Ersättningsfrågan kommer först

En familj får normalt mellan 12.000 och 18.000 kronor i månaden i ersättning per barn, enligt rekommendationerna från SKL, Sveriges kommuner och landsting. Flera kommuner SVT varit i kontakt med ser att det här allt mer blivit en marknad, sedan antalet ensamkommande ökat stort.

För bristen på familjehem blivit akut i hela landet. Och bland alla dom som den senaste tiden anmält sig för att de vill hjälpa finns också de som ser det som en möjlighet att tjäna pengar. De ringer runt till kommunerna och försöker förhandla, enligt Madeleine Moberg, socialchef i Tomelilla kommun.

– De går direkt på och frågar hur många barn de kan ta, och gör klart vad de vill ha betalt för att ta emot dessa barn. Då känner vi direkt att syftet med att vilja vara familjehem inte är rätt, när man börjar prata ersättning det första man gör. Och att man dessutom lägger sig långt över riktlinjerna för vad SKL rekommenderar, säger hon.

En handel med barn

Madeleine Moberg betonar att den övervägande majoriteten inte i första hand frågar om pengar, utan att de allra flesta är intresserade av att bli familjehem för att hjälpa. Hon menar att de andra smutsar ner för alla som verkligen vill ta hand om barnen av rätt orsak.

– Då är det en handel med barn snarare än för barnets bästa.

Killen i Hässleholm gick det till sist bra för, han omplacerades från sitt gamla familjehem.

– Det var uppenbart att vi som placerade honom blev förda bakom ljuset. Det tycker jag är förjäkligt. Då måste jag som god man reagera, säger Bo Sigeback.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

#flykt

Mer i ämnet