– Ett rejält grepp – och så skjuuter vi ifrån, vrålar guiden Ram Silwal och svingar sin paddel i luften.

Det är en märklig syn, en grupp flytvästklädda människor i färd med att ”torrpaddla” på Falsterbos kritvita strand. Väl nere i vattnet går det lättare, efter en stund glider klungan av färgglada kajaker fram över böljorna.

På sälarnas villkor

Vi är på sälsafari i närheten av naturreservatet Måkläppen, ett känt tillhåll för både knubbsäl och gråsäl. Arrangörerna betonar noga att det är en utflykt helt på sälarnas villkor, gränsen till reservatet får inte överskridas.

– Men sälarna ute i vattnen verkar faktiskt gilla att få påhälsning. De är nyfikna och kommer gärna fram och kollar på paddlarna, säger Xenia Brundin, som ordnar sälturerna tillsammans med sin man Ram Silwal.

– Vi brukar ha tur. Hittills i sommar har deltagarna fått se säl cirka 80 procent av gångerna. Men det är vilda djur, de avgör själva om de vill umgås, berättar han.

Som små prickar

Alla som någon gång försökt få vilda djur att posera framför en TV-kamera vet hur det brukar gå. För egen del får jag inte en enda säl på bild, men flera av deltagarna visar efteråt stolt upp foton med svarta små prickar som virvlar runt i kajakernas kölvatten.

– Jag såg nog en fyra-fem stycken sälar, även om de var en bit bort. Det får man vara nöjd med, konstaterar paddlaren Harry Roth.

Färdkamraten Eva Johansson håller med:

– För mig var själva grejen att äntligen få testa kajak – och det var underbart: solen, vågorna, paddlingen. Att man dessutom fick skymta några sälar var ren bonus.