Den jämförs med tyngdlyftning och traktorpulling. Hundsporten weight pull kommer från USA och har sina rötter i forna tiders godstransporter med draghundsekipage. 2002 kom sporten till Sverige och idag har huvudorganisationen Swedish Working Bulldog Association 250 medlemmar. Tävlingsmomentet går ut på att hundarna ska dra så tungt som möjligt i förhållande till sin kroppsvikt. Starkaste hunden vinner.
– Man börjar med basic fysträning med samma typ av sele som används vid tävlingen men man har en kedja eller däck eller något annat av vikt som hänger efter selen. Man börjar på väldigt låg vikt, precis som när man styrketränar själv, säger Johan Cato, ordförande i den lokala weight pull föreningen i Lund.
Han är medveten om att det finns de som är kritiska till sporten men menar att hundarna inte tvingas till något de inte vill.
– Vi jobbar mycket med att hunden ska dra av egen vilja. I tävlingsmomentet har vi inget annat än vår egen kärlek att ge till hunden. Inget godis, inga leksaker, vi är på ganska långt avstånd så om hunden inte vill så behöver den inte göra något.
Jordbruksverket klassar tävlingsgrenen som hög risk ur djurskyddssynpunkt och därför måste en veterinär finnas på plats under hela tävlingen. Innan start genomgår hundarna en hälsokontroll och veterinären har rätt att avbryta tävlingen om någon hund visar tecken på smärta. Men det finns de som inte anser att det hårda regelverket är tillräckligt. En av dem är Sune Jerre, veterinär och specialist på ortopedkirurgi på hund.
– Att använda drag som träning är positivt men att maxbelasta innebär risker med det man egentligen vill träna, det vill säga muskler, senor och ligament. Och det är exempelvis korsbandet som sitter i knät som ofta tar stryk, säger han.
Han anser att tävlingsformen bör utvecklas så den blir vänligare för hundarna.
– Jag tror att om man istället drar längre sträckor och lite mindre vikter och har en tid på hur man drar det här så skulle det vara bättre.
Weight pull riktar sig till alla typer av hundar men kamphundsraser är väl representerade.
– De hundarna är väldigt fokuserade när de gör något och de gör det into the bitter end, säger Sune Jerre som är tveksam till om hundarna tycker att det är kul.
– En del hundar som lär sig sådant här vill ju göra sin flockledare nöjd och blir de fokuserade på sin arbetsuppgift så gör de ju den ofta fastän de skadat sig.
Johan Cato håller med om att kamphundsraserna är väldigt arbetsvilliga men anser att det finns andra raser som fungerar lika bra.
– Hörenergihundar som behöver göra sig av med energi fungerar ypperligt. Vi har alltifrån en chiwawua till dog de bordeaux. Vi har även haft skånskdanska gårdshundar, västgöraspetsar, labradorer och schäfrar.
Nicole Holler