– Det är dags att revidera schablonbilden av vilka som röstar på Sverigedemokraterna, säger Anders Sannerstedt, docent i statsvetenskap vid Lunds universitet. Foto: Gunilla Fritze

Statsvetare: Dags att ändra bilden av SD-väljarna

Uppdaterad
Publicerad

Det finns en schablonbild av hur Sverigedemokraternas väljare ser ut, men den stämmer inte.

I riksvalet 2014 fick Sverigedemokraterna 12,9 procent av rösterna. Skåne är ett starkt fäste och sitt starkaste stöd har partiet på landsbygden och i de små tätorterna.

– Men det är dags att revidera schablonbilden av vilka som röstar på Sverigedemokraterna, säger Anders Sannerstedt, docent i statsvetenskap vid Lunds universitet.

Han säger att schablonbilden är att det är personer som har förlorat jobbet eller är rädda för att förlora det eller som inte kommer in på arbetsmarkanden som röstar på SD.

– Den bilden stämmer inte. I dag har SD sina starkaste grupper mellan 50 och 75 och särskilt bland unga pensionärer mellan 65 och 75.

För årtionden sedan

Schablonbilden, som lever vidare och skapades av forskare för flera decennier sedan, är tacksam menar Anders Sannerstedt och utvecklar sina tankar:

– Det är personer som vi kan se lite ner på och förakta men om vi gör det är risken att man inte ta Sverigedemokraternas väljare på riktigt allvar.

Han konstaterar att SD-sympatisörerna blir allt fler. Omkring 20 procent visar flera opionsundersökningar.

Anders Sannerstedt har följt Sverigedemokraternas utveckling i Skåne och säger att deras sympatisörer i allmänhet är populister.

”Låter som Trump”

– De ser en stor klyfta mellan folket och etablissemanget. Eliten har tappat kontakten med vanligt folk och har drivit utvecklingen i fel riktning. Det låter som Donald Trump och precis så resonerar Jimmie Åkesson också.

– Det finns sådana här tankegångar i andra partier också men SD:s anhängare har köpt det här budskapet. Populism går hem bland dessa väljare, säger Anders Sannerstedt.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.