Stor höstsalong med Helene Schjerfbeck

Uppdaterad
Publicerad

KONST | Hon har kallats Nordens Frida Kahlo, den finska nationalikonen Helene Schjerfbeck.

Nu visas hennes verk i Köpenhamn på museet Ordrupgaards stora höstutställning som invigs idag.

– Det är en gammal dröm för mig, att visa Helene Schjerfbeck. Hon är unik, hon har skapat en särpräglad form av modernism som inte någon annan har lyckats med. Jag har så många favoriter bland hennes tavlor, säger Anne-Birgitte Fonsmark, museidirektör på Ordrupgaard.

Schjerfbecks konst är värd många miljoner. 2008 såldes en av hennes oljemålningar för 36 miljoner kronor på Sothebys i London.

Men hennes egen uppväxt i Finland präglades av sjukdom och dålig ekonomi.

Hon föddes 1862, som fyraåring ramlade hon ner för en trappa och skadade höften. Familjen hade inte råd att bekosta läkarvård, höften fick självläka och Helene blev halt och följdes hela livet av svåra smärtor. För att fördriva tiden sängliggande som barn efter olyckan började hon teckna och hennes talang upptäcktes tidigt.

Hennes konst visades bland annat på världsutställningen i Paris 1889, men länge var hon ganska okänd för den breda publiken utanför Finland – på senare år har intresset för hennes konst och liv vuxit enormt internationellt.

Det är de suggestiva avskalade självporträtten som gjort Helene Schjerfbeck mest känd.

– Hon var 82 år gammal när hon målade det här självporträttet. Man kan se döden som närmar sig, men samtidigt att det finns en styrka i henne, säger den finska intendenten och chief curatorn Leena Ahtola-Moorhouse, som är på plats i Köpenhamn när Schjerfbeckutställningen invigs.

Schjerfbeck dog 1946 i Sverige, hon levde de sista femtio åren av sitt liv närmast helt isolerad. Sina sista två år bodde hon i Stockholm i landsflykt från kriget och dog i Saltsjöbaden.

Schjerfbecks konst kan ses på Ordrupgaard till 12 februari nästa år.

Fakta Helene Schjerfbeck

Helene Schjerfbeck, 1862-1946, föddes i Helsingfors 10 juli i en familj präglad av sjukdom, död och dålig ekonomi. Som fyraåring fick hon en allvarlig höftskada som kom att plåga henne resten av livet. Hon fick ligga som konvalescent många månader och började då att teckna för att fördriva tiden. Hon blev snart så skicklig att hon som 11-åring kom in på Finska konstföreningens ritskola. Under åren 1877-79 studerade hon för Adolf von Becker i Helsingfors. När hon var 18 år fick hon resestipendium att studera utomlands. Hon var elev på Académie Colarossi och reste på 1880- och 90-talen i Europa och bodde perioder i Paris och Bretagne i Frankrike samt i St Ives i England. Hennes konst visades på Salongen i Paris och på värdsutställningen i Paris 1889.

1901 går Helene Schjerfbeck in i en självvald isolering. Finland gick in i ett nytt skede i sin självständighetskamp och det fanns inte utrymme för annat skapande än det nationella som framhävde den finska identiteten. Schjerfbeck målade för franskt. Hon slutade att undervisa på Ritskolan och flyttade in i en lägenhet i den lilla avkroken Hyvinge där hon bodde 34 stillsamma år tillsammans med sin mor Olga. Hon fortsatte dock att måla och höll sig informerad om utvecklingen genom bl a brevväxling med vänner och med att studera tidsskrifter. När hennes mor dog flyttade Helene till Ekenäs och de två sista åren tillbringade hon i landsflykt från andra världskriget i Sverige på Saltsjöbadens badhotell. Hon målade in i det sista.

Det tog lång tid för Helene Schjerfbeck att bli uppmärksammad i sitt hemland. Hon levde under en tid då kvinnliga konstnärer åsidosattes och hennes konstverk refuserades ofta på olika utställningar. Först 1937, när hon redan var en åldrad kvinna, slog hon igenom på allvar, med en utställning på Gösta Stenmans konstsalong i Stockholm. Från att tidigt gjort historiska och realistiska målningar utvecklade Helene Schjerfbeck sitt måleri i modernistisk riktning. Hon målade senare främst stilleben och uttrycksfulla självporträtt i ett mot ålderdomen allt mer reducerat och koloristiskt sparsmakat måleri.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.