Med en digital växtsensor kan man mäta hur mycket gödsel som behövs och på så vis gödsla lagom mycket. Foto: Emil Langvad/TT

Smarta digitala maskiner ger lönsammare jordbruk

Uppdaterad
Publicerad

Smarta maskiner som ökar produktionen och hjälper bönderna ta klokare beslut. Det finns många skäl till att digitalisera jordbruket, menar Jordbruksverket som avsatt 15 miljoner till informationsåtgärder.

Mjölkrobotar och gps-teknik används redan i dag i det svenska jordbruket. Då oftast på större gårdar. 

När tekniken nu blir allt billigare och mera tillgänglig, vill Jordbruksverket sprida information om nyttan genom att stimulera till olika samarbetsprojekt. 

Tävlingar eller träffar 

– Det kan vara tävlingar eller träffar där tekniken visas upp. Det är väldigt öppet, säger Linda Edvardsson på Jordbruksverkets landsbygdsenhet. 

Anslaget, på totalt 15,3 miljoner kronor, ska lyfta fram utrustning som redan finns på marknaden. 

– Till exempel använder bönder drönare för att övervaka djur eller odlingar. Andra använder gps för att kunna så i tätare rader, säger Lina Edvardsson. 

LRF Skånes ordförande Hans Ramel välkomnar satsningen och tror den kan vara bra för lantbrukare som är tveksamma till om investeringar i ny teknik lönar sig. 

Letar dräneringsledningar 

På sitt gods Övedskloster har han själv hittat ett tredje användningsområde för drönarna. 

– Vi använder dem för att hitta gamla dräneringsledningar.  

Ledningarna är ibland nedlagda för 50 år sedan och kartorna stämmer inte alltid.  

– Men om man flyger över fältet vid rätt tidpunkt så kan man se var rören ligger, säger Hans Ramel. 

Filip Lundin på konsultföretaget Macklean har tagit fram en rapport med underrubriken ”Nu formas framtidens lantbruk”, där han beskriver vilka möjligheter uppkopplingen ger. 

Maskinerna får sinnen 

– Med hjälp av datan kan maskinerna plötsligt se sin omgivning. De får sinnen fast betydligt fler än människans fem. 

Med hjälp av den insamlade datan blir maskinerna självständiga och kan fatta egna beslut. 

– Om de upptäcker att kon lägger på sig för mycket fett, kan de ta beslutet att minska ned på kraftfodret och lägga in mer grovfoder, säger Filip Lundin.

Eller så kan bonden se om den extra gödslingen för tre år sedan ledde till en bättre skörd. Eller om man kan dra ner på gödseln. 

Färre människor på fälten 

Hans Ramel är medveten om att smartare maskiner troligen innebär färre människor på fälten. 

– Det kan bli besvärligt för en del samtidigt som öppnar möjligheter för andra. Jag har svårt att se hur man kan hålla tillbaka tekniken för den sakens skull. 

Hans Ramel tror att jobb som förloras kan ersättas av andra arbetsuppgifter på gårdarna. 

– Tiden man sparar på bulkproduktionen kan kanske läggas på förädling som kräver mer finlir.

LRF Skånes ordförande Hans Ramel välkomnar satsningen och tror det kan vara bra för lantbrukare som är tveksamma till om investeringar i ny teknik lönar sig. Foto: Erland Vinberg/TT

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.