Det är när en fullmåne är som närmast jorden och när solen, jorden och månen ligger i en rak rad som en så kallad supermåne uppstår. Under ett par dygn framträder månen då större och ljusare än annars.
Enligt earthsky.org är fullmånen den 14 november den största sedan 1948, men för svenskar som vill få syn på fenomenet gäller det att passa på redan under söndagskvällen och natten mot måndag.
– Det finns områden med klart väder över Skåne, Blekinge och södra Småland men även över Öland och Gotland, in över Hälsingland och Medelpad, säger Sandra Andersson, jourhavande meteorolog på SMHI.
Även i inre Lappland, västra Götaland och i fjällkedjan finns det goda chanser att skåda supermånen. På måndagskvällen väntas däremot ett molntäcke vila över i princip hela landet.
Svårt att avgöra måntyp
Robert Cumming, kommunikatör vid Onsala rymdobservatorium och redaktör för tidskriften Populär Astronomi, finner det svårt att med blotta ögat avgöra om det är en supermåne eller en vanlig fullmåne men tycker att det är ett bra tillfälle att påminna sig om månens betydelse.
– Månen är alltid rolig att studera. Det räcker att titta på den för att se spår av solsystemets historia. Man ser alla de där kratrarna och inser att jorden har gått igenom precis samma saker, säger Robert Cumming.
Fakta: Månen
Månen är jordens enda naturliga satellit och den överlägset närmsta himlakroppen av betydande storlek.
Månens radie, en fjärdedel av jordens, och dess avsevärt lägre densitet resulterar i en massa som endast är en hundradel av jordens.
Månen saknar magnetfält, men omges av förtunnad gas. Den vänder ständigt samma sida mot jorden och uppvisar på denna ett mönster av mörka lavahav, populärt benämnda ”gubben i månen”, medan den andra nästan uteslutande består av kratrar.
Fullmånen den 14 november blir den största sedan den 26 januari 1948 enligt earthsky.org och överträffas inte förrän den 25 november 2034. Som fullast blir månen klockan 12.23 med ett avstånd till jorden på 356 509 kilometer.
Källa: Nationalencyklopedin