– Jag trodde inte på det, och bad doktoranderna att göra om det, men till slut fick man inse att det faktiskt funkar, säger Gabriela Godaly, forskargruppchef vid institutionen för medicinsk mikrobiologi.
Tuberkulosbakterier har ett väldigt tjockt skal och tar lång tid att behandla. För att rå på dem behöver man en kombination av olika antibiotika. Nu hoppas man att den nya upptäckten kan bidra till att behandlingen, som idag är runt
ett halvår, kan förkortas.
– Vi har testat på celler och även gjort experiment på möss, och resultatet har varit positivt. Nu måste vi göra många fler tester för att försäkra oss om att det inte är toxiskt, i den bästa av världar kan det börja användas om fem år, säger Gabriela Godaly.
Antibiotikaresistensen är ett stort hot mot folkhälsan världen över. Tuberkulos är världens mest spridda infektionssjukdom och finns i hela världen. Antalet antibiotikaresistenta tuberkulosbakterier ökar och varje år dör ungefär två miljoner människor i sjukdomen.
Därför är behovet av att hitta alternativ till den traditionella antibiotikan stor.
– Det har kommit fler och fler resistenta bakterier. Vi har testat peptiden på dem och det verkar inte som att de är resistenta mot den, så det verkar mycket lovande, säger Gabriela Godaly.
Antibiotikaresistens – därför har det uppkommit
Det råder i många länder en övertro på antibiotika. Även vid vanliga och självläkande tillstånd som snuva, hosta och diarré används ofta antibiotika. Ibland behövs inte ens recept. Det kan räcka med att gå till ett apotek. Bristfälliga hygienrutiner inom sjukvården är en annan spridningskälla.
Det är inte ovanligt att man i flera länder tar till så kallat bredspektrumantibiotika som även dödar de goda bakterierna. Bredspektrumantibiotika används för att man ska vara säker på att kunna behandla patienten med framgång. Men att rutinmässigt använda den starkaste antibiotikan medför inte bara risk för olika former av hälsoproblem utan driver också fram en ökad resistens.
Källa: Vårdguiden