Foto: TT

Tingsrätter slår larm: Belastningen är för hög

Publicerad

Malmö är en av de tingsrätter som slår larm om en alltför hög arbetsbelastning. Rättegångar skjuts upp, fall läggs på hög och traumatiserade brottsoffer och anklagade kan inte göra annat än att vänta.

– Vi har verkligen börjat hamna i en situation som är besvärlig, säger Martin Holmgren vid Domstolsverket.

Förra året kom fler fall in till Sveriges tingsrätter än någon gång tidigare under 2000-talet. Såväl tvistemål som brottmål har ökat sedan 2017.

– Om utvecklingen fortsätter kommer domstolarna inte klara de verksamhetsmål som regeringen satt upp eller att kunna handlägga alla mål inom rimlig tid, säger Martin Holmgren, generaldirektör vid Domstolsverket.

Mindre fall skjuts upp

Målet är att 75 procent av tvistemålen ska avgöras inom sju månader och 75 procent av brottmålen på fem månader. Tidsramarna har hållits, och till och med sänkts, senaste åren. Däremot har antalet fall som inte hunnits med, så kallade balanserade mål, ökat sedan 2017. Mindre fall skjuts upp för att ge plats åt prioriterade mål som ungdomsbrott eller där någon sitter häktad.

– Andra mål läggs på hög och blir gamla, säger Holmgren.

Krav på besparingar

Samtidigt som arbetsbördan ökar tampas tingsrätterna med besparingar. Under 2018 utnyttjade många tingsrätter sina budgetar till max och anställde mer folk för att hinna med. Det hade inte Domstolsverket räknat med och drog i nödbromsen. Ett besparingskrav på 0,5 procent av anslaget för 2019 infördes. Höjda pensionspremier inför 2019 som kostat Domstolsverket 50 miljoner har också påverkat budgeten, enligt Holmgren.

TT: Borde ni inte kunnat förutse utvecklingen med tanke på att antalet mål ökat senaste åren?

– Det är alltid svårt med prognoser, säger Martin Holmgren.

– Utvecklingen och ökningarna blev större än vi prognostiserat. Storleken på de höjda pensionspremierna kunde vi inte förutse.

Umeå, Malmö, Solna, Göteborg och Södertörn är bara några av de tingsrätter som slagit larm om situationen.

Skadar förtroendet

Men det hade inte varit rimligt att höja domstolarnas budget i samma veva som polisens och åklagarnas, enligt Holmgren. Det tog lång tid innan polisens omorganisation och satsning gav resultat och ledde till fler mål. Dessutom har även tvistemål och mål i förvaltningsrätten och miljödomstolen ökat, påpekar Martin Holmgren på Domstolsverket.

Verket fick den budget det begärt för 2019. Nu har det begärt ytterligare 650 miljoner för 2020-2022 för att klara av situationen som annars kan få allvarliga konsekvenser för brottsoffer, åtalade, vittnen – och rättssäkerheten.

– På lång sikt kan det vara förtroendeskadande för rättsväsendet i stort, säger Martin Holmgren.

Domstolsverket

Visa

Domstolsverket lyder under regeringen och är en statlig myndighet som fungerar som en serviceorganisation till domstolarna i landet. Verket är inte med och beslutar om domstolarnas dömande verksamhet eller deras domslut.

Dess uppgift är att ansvara för övergripande samordning och gemensamma frågor för Sveriges samtliga domstolar. Det innebär även service till domstolarna, hyres- och arrendenämnderna och Rättshjälpsmyndigheten, vilket kan innebära frågor som rör personalutveckling, utbildning och information och att svara för att verksamheten bedrivs på ett effektivt och för medborgarna lättillgängligt sätt.

I Domstolsverkets uppdrag ligger bland annat att förkorta tiden från brottsanmälan till dom och straffverkställande.

Inom verksamhetsområdet är cirka 6 900 människor anställda och det omsätter cirka 6 miljarder kronor årligen.

Källa: Domstol.se

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer