Det är efter studier på två olika arter av jungfrusländor i Sydsverige och Finland som forskare vid Lunds universitet studerat slumpens betydelse för arters överlevnad. Studien har pågått i över tio år. Erik Svensson och hans kollegor har nu visat att slumpen spelar roll för arters lokala överlevnad.

– Det är inte helt förutsägbart vilken art som överlever på en viss plats. Slumpen spelar en avgörande roll för vilken art som dör ut lokalt, säger Erik Svensson som är professor vid biologiska institutionen vid Lunds universitet.

”De borde inte kunna samexistera”

Inom ekologisk teori burkar man prata om ekologisk nisch, vilket innebär att två arter på samma plats skiljer sig åt för att inte konkurrera ut varandra. Men det gäller inte de två jungfusländearterna i studien.

– De lever av samma föda och är aktiva inom samma period. De borde alltså inte kunna samexistera enligt klassisk ekologisk teori, vi har försökt ta reda på varför de trots det förekommer sida vid sida, säger Erik Svensson.

På vissa platser dominerade den blå jungfrusländan i antal, på andra dominerade den blåbandade jungfrusländan.

– Slumpen har vissa statistiska egenskaper. En av dem är att slumpens effekt blir starkare ju mindre populationen är.

”Slåss mot slumpen”

Det innebär att tilltron till naturvårdande insatser ofta är större än vad det finns fog för.

– Det är inte meningslöst med naturvårdande insatser, men man kämpar mot slumpen.

Det här betyder dock inte att vi ska slopa Charles Darwins teori om att arters anpassningsförmåga till miljön är avgörande för deras överlevnad.

– Nej, det skulle jag inte vilja säga. Inom modern ekologisk teori är det inte antingen eller, utan det är snarare ett samspel mellan slumpfaktorer och anpassningsförmåga.

Han säger också att det saknas forskning på området.

– Man får alltid vara försiktig med att dra slutsatser utifrån två arter. Vi ska gå vidare och studera flera andra arter av sländor i sommar.