Kammarrätten anser, till skillnad från länsrätten, att kvinnans ålder och rädsla för mörkret och vintern inte räcker som skäl för att ge henne plats på särskilt boende. Därmed ger kammarrätten kommunen rätt i målet.
Dessutom anser rätten att kvinnan har för mycket kontakt med sina anhöriga för att ges rätt till boende på grund av ”social isolering”.