Småland

Se hur stadsbilden i Kalmar kan förändras och hör landskapsariktekt Anders Linder förklara vad almalléerna kan ersättas med. Foto: Kaisa Lappalainen/SVT

Almsjukan förändrar stadsbilden i Kalmar – ”Alla är borta om 10 år”

Publicerad

Om tio år finns inga almar kvar i Kalmar. Den dystra prognosen gör kommunen efter att de senaste åren ha upptäckt almsjuka i minst hälften av almbeståndet i staden.

Kalmar har länge varit förskonad från den fruktade almsjukan (se faktaruta) men de senaste 2-3 åren har man kunnat se en snabb försämring i stadens almbestånd. I den almkantade paradgatan Fredriksskansallén, är idag ungefär var fjärde träd brunt och visset.

– Vi räknar med att inom tio år har vi inga almar kvar i Kalmar, säger Anders Linder, landskapsarkitekt på Kalmar kommun.

Ersätter med andra trädslag

Kommunens strategi idag är att man hugger ner alla träd som smittats eller dött i almsjukan, för att den inte ska spridas vidare till friska almar. De borttagna träden kommer på sikt att ersättas med andra trädslag, men de stora gamla almarna lämnar ändå hål efter sig i stadsbilden.

– Folk engagerar sig när vi tar ner träd och undrar om vi verkligen måste, men då förklarar vi att döda träd kan vi inte ha stående i stadsmiljö, det kan utgöra en fara, säger Anders Linder.

Planen: ”Allé 2.0”

I år har man även valt att ”vaccinera” 10 gamla almar i stadsparken mot smittan, något som är kostsamt och måste göras årligen. Men på sikt måste Kalmarborna vänja sig vid en förändrad stadsbild, utan stora almalléer som de vid Fredriksskans och på Stensövägen.

Anders Linder pratar bland annat om något han kallar ”allé 2.0”:

– Det är en allé där träden inte står i strikta rader, utan kanske bara på en sida på vägen i en bredare zon. De står i sjok och är av olika arter, kanske till och med av olika höjd. Allt för att skydda oss mot framtida sjukdomar på olika trädslag. Då har man spridit sina risker med ett med större mångfald i sitt trädbestånd, säger han.

ALMSJUKA

Almsjukan upptäcktes i Sverige för första gången redan på 1950-talet, men har sedan slutet på 1970-talet spridits i en mer aggressiv form, främst i södra Sverige.

Sedan början av 2000-talet har ett flertal städer i södra Sverige, bland annat Malmö, fått hugga ner stora delar av sitt almbestånd.

Sjukdomen, som gör att trädets näringstillförsel stryps och det torkar och dör, sprids via skalbaggen Almsplintborre som bär på en svamp som angriper trädet. Sjukdomen är obotlig, och trädet kan vara i ett tidigt stadie av smitta utan att det märks.

Almsjukan är numer spridd till hela almens utbredningsområde i Sverige, och enligt beräkningar kommer omkring 90 procent av almarna i Sverige att försvinna till följd av almsjukan.

Källa: SLU (Sveriges lantbrukuniversitet), Anders Linder, landskapsarkitekt Kalmar kommun, Tomas Johansson, biolog länsstyrelsen i Kalmar (SVT 19/8 2019)

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.