Mats Hammarstedt, professor i nationalekonomi vid Linnéuniversitetet, är en av de två forskare bakom studien. I viss mån är han förvånad över resultatet.

– Det finns en ganska stor litteratur som visar på skillnader i livsvillkor mellan barn med typ 1 diabetes och andra barn. De har sämre betyg och möjligheter att välja skola, men också lägre livsinkomst och lägre sysselsättningsgrad.

”Finns skäl att studera det”

Mats Hammarstedts forskning är inriktad på olika former av diskriminering, och tidigare har han bland annat studerat hur den slår igenom på arbetsmarknaden.

– Just när det gäller diabetes typ 1 är idrott och aktivitet en viktig del i de här barnens levnadsvillkor så därför finns det skäl att studera det, säger han.

Fiktiva brev från föräldrar

Studien genomfördes genom att forskarna skickade mejl till 193 idrottsklubbar som har lag i de respektive sporternas högsta serier; fotboll, hockey, innebandy och handboll.

I mejlen utgav sig forskarna för att vara pappa till en åttaåring som ville börja träna i de aktuella klubbarna. Samtliga klubbar fick två mejl. Ett där pappan skrev att pojken hade diabetes, och ett där pappan inte lämnade någon information om att barnet var sjukt.

Ingen signifikant skillnad

Responsen från klubbarna visade ingen signifikant skillnad beroende på om mejlet kom från pappan till pojken uppgavs ha diabetes jämfört med pappan som skrev för pojken utan diabetes.

Mats Hammarstedt är noga med att påpeka att det är just responsen i den första kontakten med idrottsklubbarna som de har tittat på.

– Det kan också vara så att barn med diabetes väljer bort att idrotta på egen hand, men det är inte det vi undersökt.