– Principen med aktivt skolval faller inte så väl ut i en landsbygdskommun för det är ganska stora avstånd mellan en del skolor. Ska man välja en skola om man bor i ett ytterområde så har du en bussproblematik som medför kostnader och organisatoriska förändringar som gör att det blir svårt, säger Lasse Johansson (S), som är ordförande i utbildningsnämnden i Kalmar.

Motionen om att införa aktivt skolval i Kalmar kom från M, L och KD och ledde till att frågan utreddes av tjänstemännen. Inom ramen för den utredningen gjordes en genomgång av de kommuner som vid den tiden hade infört aktivt skolval.

Undersökte andra kommuner

– Där har de inte sett någon förbättrad segregation, faktiskt i vissa fall tvärtom. De som aktivt väljer skola var de som ändå gjorde det innan också, säger Lasse Johansson.

I sitt remissvar till Skolkommissionen skrev Kalmar dessutom att de hade velat ha ett gemensamt urvals- och antagningssystem för friskolor och kommunala skolor på plats för att det aktiva skolvalet ska fungera som det är tänkt.

– Friskolorna kan ju i dag ha sin egen kölista och välja sina elever. Så länge vi inte har resurser till skolskjutsar och annat och att vi inte har ett gemensamt kösystem som fungerar så tycker vi inte att det är någon mening att införa det här, säger Lasse Johansson.