Tanken är att tre fiskare gemensamt ska köpa in en filémaskin för strömming och bygga ut anläggningen i Bläsinge hamn på södra Öland. För ändamålet har man ansökt om så kallade Leader-pengar, stöd från Jordbruksverket.

– Vi har ju problem att komma ut på marknaden med våra produkter. Jag hoppas ju givetvis att vi ska få bättre betalt för vår fisk. Kan man ta filéfisken och få ett betydligt bättre kilopris för den, då hade vi vunnit mycket, säger Mikael Johnsson, strömmingsfiskare på Öland.

Blir till djurfoder

Han utgår från Böda hamn och Byxelkrok. Fångsterna längs kusten är stora, men det mesta av fisken blir inte mat för människor. Den skeppas istället till Västervik där den förädlas till fiskolja och fiskmjöl, som enklare kan renas från miljögifter och bli en ingrediens i djurfoder.

– Vi har ju våra försäljningskanaler och blir ju av med vår fisk och vi får väl helt okej betalt. Men vi vill att mer fisk ska gå till konsumenter i stället för djurfoder, säger Mikael Johnsson.

Stora intäkter att hämta

Hans kollega, fiskaren Stefan Nilsson i Bläsinge, ger ett räkneexempel.

– För fiskmjöl får vi två kronor kilot och filéer kan man sälja för 30. Har vi 100 ton fisk per år kanske 40 ton av dem hade gått att filéa. Det handlar om enorma skillnader i intäkter, säger han.

Intresset för strömming och sill från Östersjön är i dag minst sagt svalt bland konsumenterna. Detta eftersom den innehåller höga halter av miljögifterna PCB och dioxin. Livsmedelsverket avråder barn och kvinnor i fertil ålder att äta den.

Hoppas på attitydsförändringar

Men den långsamt positiva trenden i dioxinhalterna och signalvärdet i att allt fler områden i Östersjön nu har konstaterat strömming med halter under EU:s gränsvärden, tror Mikael Johansson kan leda till attitydsförändringar.

Målet är att komma i gång med filéanläggningen på Öland någon gång nästa år.

– Det här ligger i tiden. För att öka omsättningen i våra företag och öka lönsamheten så måste man ju ha lite framtidstro och försöka, säger Mikael Johansson.