Patrik Nilsson är biolog vid Länsstyrelsen i Kronobergs län och han har fått i uppdrag att inventera våra ängs och betesmarker i länet. En naturtyp som har blivit allt ovanligare. Foto: SVT/Jan-Eric Lundberg

Naturliga ängsmarkerna krymper snabbt – hotar biologiska mångfalden

Uppdaterad
Publicerad

Jordbruksverket har tittat tillbaka på hur de naturliga ängsmarkerna har förändrats från slutet av 1800-talet och fram till idag. Resultatet är nedslående. Idag är arealerna knappt mätbara – något som hotar den biologiska mångfalden. Nu inventerar Länsstyrelserna på uppdrag av Jordbruksverket ängsmarker i hela Småland.

Inventeringen av ängs- och betesmarkerna i Sverige startade år 2002, och har sedan dess genomförts ungefär vart tredje år. Naturlig ängsmark är mark där gräset slås med lie och sköts på samma sätt som den har gjort i generationer. Just den här typen av mark hyser flera växt- och djurarter arter som bara trivs på den här naturtypen med dess näringsfattiga jord.

”Viktiga ängar”

Patrik Nilsson från Länsstyrelsen i Kronoberg jobbar med att inventera länets ängar från maj månad och fram till oktober.

– De här ängarna är väldigt viktiga därför att de inte har gödslats och påverkats av människan och det innebär att det finns väldigt mycket olika arter som trivs här, säger Patrik Nilsson.

Den naturliga ängen är nästan helt borta i dag

Ann-Marie Karlsson vid Jordbruksverket har tittat och jämfört hur den här naturtypen som vi kallar slåtterängar har utvecklats sedan år 1891. I hennes blogg kan man läsa att mellan år 1891 och fram till 1919 redovisas naturlig äng. Det är mark som slogs varje sommar och där höet sparades till djurfoder till vintern.

Sedan dess har den här typen av ängar i landet minskat från 1 400 000 hektar till 8000 hektar. Patrik Nilsson hoppas att de inte ska försvinna helt.

– Vi har ju skapa de här miljöerna under generationer, och det är viktigt att vi bevarar dem till kommande generationer, säger Patrik Nilsson.

Fakta

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.