Foto: TT

Det här innebär begreppet fristadsförfattare

Uppdaterad
Publicerad

På flera håll i världen är yttrandefriheten kraftigt begränsad och, i vissa fall, näst intill obefintlig. Därför har flera internationella organisationer skapat möjligheten för kulturskapare att söka sig till en fristad – för att på så sätt kunna fortsätta med sitt arbete.

Den kulturskapare som inte längre kan verka fritt i sitt hemland på grund av yttrandefrihetsskäl, kan ansöka om att få komma till en så kallad fristad – en stad som anmält sig till ett internationellt nätverk för att ta emot till exempel författare, journalister och konstnärer.

Ett av de större globala nätverken som tar emot ansökningar från de här kulturskaparna är International Cities Of Refuge Network, förkortat ICORN. Det är bland annat dit fristäderna kan höra av sig för att se om det finns någon person som passar in på den egna stadens profil – och som staden vill och kan ta emot. Varje fristad väljer själv hur många personer de vill ta emot.

Gäller vanligtvis i två år

Syftet med att ha fristäder är alltså att ge till exempel förföljda journalister en säker plats där de kan fortsätta med sitt journalistiska arbete. Vanligtvis gäller fristaden i två år för den kulturskapare som beviljats plats.

I Växjö kommun är det Kultur- och fritidsnämnden som beslutar om vem som ska beviljas plats i fristaden Växjö. För närvarande har Växjö kommun resurser att ta emot en ensamstående eller ett par.

Maha Alwagih är Växjös tredje fristadsförfattare. De två tidigare var Nasrin Madani från Iran (2012-2014) och Erol Özkoray från Turkiet (2015-2017).

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.