Just nu går den att hitta i lummiga snår på den kalkrika marken på Öland.
Ulla-Britt Andersson är ordförande för Ölands botaniska förening. En väderkvarn på mellersta Öland är vår mötesplats, bara en liten bit därifrån står den giftiga svampen i några klungor.
Det rasslar av ekarnas fjolårslöv när vi tar oss in i dungen där svampen finns. Ulla-Britt går före och visar oss vägen.
– Hade det varit fuktigare nu, hade vi nog kunnat nosa oss till den, säger Ulla-Britt Andersson.
Luktar som dansk ost
Men torkan har gjort att man måste komma riktigt nära för att känna av den karaktäristiska lukten.
– Om man ska förklara hur den luktar skulle man kunna säga att det påminner om dansk ost, säger Ulla-Britt.
Dansk ost eller inte, den lukt man känner när man sätter näsan intill svampen är obehaglig och sur och för direkt tankarna till något som absolut inte ska ätas.
Svampen är giftig, men enligt Ulla-Britt är den inte dödligt giftig, som det står i äldre tiders svampböcker.
– Men det är ingen svamp man kan äta. Absolut inte.
Djävulssoppen har en än mer sällsynt kompis. Den heter falsk djävulssopp och har också visat sig på Öland denna varma sommar.
Enda giftiga soppen
Djävulssopp (Boletus satanas) är den enda giftiga soppen, den har välvd hatt, med gula rör som har blodröda rörmynningar.
Svampköttet är vitt, skär man i svampen blir den lätt blåaktig.
Foten är gul till röd, täckt av ett rött ådernät.
Källa: Svampguiden