Foto: SVT

Frikyrkan växer med asylsökande

Uppdaterad
Publicerad

Frikyrkorna som minskat de senaste decennierna växer nu i städerna. De nya medlemmarna kan man delvis tacka invandringen för. I Ulriksbergskyrkan i Växjö tolkar man gudstjänsterna till tre olika språk.

Frikyrkoförsamlingar som till exempel Pingstkyrkan och Equmeniakyrkan försvinner allt mer från landsbygden och istället ökar frikyrkorna i städerna.

Framför allt är det invandringen som bidrar till att frikyrkorna växer. Enligt rapporten ”Frikyrkokartan ritas om” handlar det om både den senaste flyktingvågen med asylsökanden från Syrien, Afghanistan och Afrikas Horn, men också om invandrare från länder med kristen befolkning i både Afrika och Latinamerika.

Nyfikna på kristen tro

Ulriksbergskyrkan i Växjö, som tillhör både Pingströrelsen och Evangeliska frikyrkan, med 650 medlemmar är ett bra exempel på tillväxten. Här tolkar man numera gudstjänsterna till engelska, spanska och farsi (persiska).

De senaste tre åren har ett 50-tal personer med annan kulturell bakgrund blivit en del av Ulriksbergskyrkan. Framför allt är det asylsökande afghaner och iranier som numera deltar i kyrkans verksamhet. Även om gruppen från Latinamerika också är stor sedan många år tillbaka.

– De är nyfikna på kristen tro och de söker också ett sammanhang i det nya landet, säger Pelle Rosdahl, pastor i Ulriksbergskyrkan.

– Det finns de som är kristna innan de kommer till Sverige men också många som hittar en tro här i vårt sammanhang, förklarar Pelle Rosdahl.

Förlåtelse

Frikyrkor över hela landet jobbade intensivt med den stora flyktingvågen 2015. Församlingar tog emot nyanlända och försökte stötta dem på olika sätt. Och så har det fortsatt. Det handlar om att erbjuda gemenskap, förnödenheter eller helt enkelt samtal.

– På ett inre plan är den kristna trons försoning viktig. Och nåden – att bli förlåten – är också viktigt för många flyktingar. Många bär på  stora ryggsäckar, traumatiska upplevelser och evangeliet innebär att bli fri från det och komma vidare, säger pastor Pelle Rosdahl.

Men det finns också en risk med att konvertera. Många kristna blir förföljda i sina hemländer. Ett exempel är Iran som är en islamisk diktatur. Landet har världens största shiamuslimska befolkning. Andra religiösa grupper diskrimineras, uppger Utrikespolitiska institutet.

Förföljelse

”Farzaneh” med tonårssonen ”Omid” från Iran har blivit kristna i Ulriksbergskyrkan i Växjö. (De har egentligen andra namn, men vill vara anonyma).

– Vi ville veta mer om den kristna tron och gick med i Ulriksbergskyrkan. Bland annat för att de har gudstjänster som tolkas till persiska, berättar ”Omid”.

De båda hoppas nu på att få uppehållstillstånd i Sverige, eftersom de är rädda för att återvända till Iran.

– Myndigheterna i Iran vet att vi är kristna nu så vi kan inte återvända. Det är för farligt, säger ”Omid” och hans mamma ”Farzaneh” håller med honom.

Uppehållstillstånd

Och just förföljelse på grund av religion är ett starkt skäl för att beviljas uppehållstillstånd i Sverige, även om det inte sker per automatik. Migrationsverkets beslut är framåtsyftande. Det vill säga frågan är vad som kommer hända flyktingen om han eller hon inte får stanna. Men den som söker uppehållstillstånd måste själv kunna bevisa sina asylskäl.

– Finns det då inte en risk att asylsökande söker sig till frikyrkan för bättra på sina asylskäl?

– Vi har inte upplevt att någon kommit hit och önskat konvertera för att få stanna i Sverige. Vi är noga med att försäkra oss om att de vet vad det innebär att bli kristen. Vi vill kunna intyga att det är på riktigt, säger Pelle Rosdahl, pastor i Ulriksbergskyrkan.

En kartläggninga av frikyrkorna i Sverige

Rapporten ”Frikyrkokartan ritas om” kartlägger frikyrkorna i Sverige, (exklusive de ortodoxa och katolska församlingarna).

Sammanställningen visar att frikyrkoförsamlingarna i landet har minskat med cirka 21 procent de senaste tio åren.

Men medlemsantalet sjunker inte längre, utan istället är det många församlingar i städerna som får nya medlemmar.

Källa: Nätverken för församlingsgrundande och församlingsutveckling

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.