Lärare saknar kompetens att hjälpa barn med ADHD

Publicerad

Fyra av fem lärare tycker inte att deras utbildning gett dem kompetens nog att undervisa elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.

Karolinska institutets Center of Neurodevelopmental Disorders, KIND, har gjort en kartläggning över hur skolpersonal uppfattar sin egen och skolans möjligheter att bemöta och undervisa elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, NPF. I en första sammanställning menar 80-90 procent av de tillfrågade att deras utbildning inte gett dem kompetens nog att klara sitt uppdrag.

– Det finns många barn som får exakt samma bemötande och exakt samma undervisning som barn som inte har en neuropsykiatrisk diagnos, och det är någonting som de helt enkelt inte klarar av. Skollagen säger att alla barn ska få den undervisningen som passar deras förutsättningar och deras nivå, säger Sven Bölte, professor vid Karolinska Institutet och chef för KIND.

Olika behov

Kristina Hellberg är lektor i pedagogik vid Linnéuniversitetet och känner inte igen sig i att lärare inte skulle ha tillräckligt med kunskap. Hon menar att lärarstudenter genom flera olika kurser får lära sig hur dom ska bemöta och undervisa elever med olika behov.

– Det finns en fara i att tillskriva neuropsykiatriska diagnoser så stort värde. Lärare har kompetens att bemöta elever med olika behov, och de har kompetens kring att hantera olika undervisningssituationer. Men visst är det ett problem om det är så många som upplever att de inte har tillräckligt med kompetens, säger Kristina Hellberg.

Efterlyser mer utbildning

Athena-Stephanie Olsson läser sin sista termin på Linnéuniversitetets treåriga grundlärarprogram, hon hade gärna lärt sig mer om elever med neuropsykiatriska diagnoser under utbildningen.

– Jag skulle gärna se att det var mer, i och med att vi kommer att bemöta väldigt många olika barn ute på skolorna. Det vore ju bra om man var utrustad för det när man väl kommer ut, säger Athena-Stephanie Olsson.

I Linnéuniversitetets treåriga grundlärarprogram på 180 högskolepoäng är det främst under kursen Specialpedagogiska perspektiv på 7,5 poäng, som studenterna får lära sig om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.

– Det är klart att i relation till behovet av kunskap inom ämnet så är det en liten del, men ser man till allt som ska in på lärarutbildningen så finns det ju många andra inslag också som behöver finnas med, för att komma ut som lärare, säger Kristina Hellberg.

Om undersökningen:

Visa

Kartläggningen är gjord av Karolinska institutets Center of Neurodevelopmental Disorders, KIND, ett kompetenscentrum för forskning, utveckling och utbildning om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.

För att samla in datan har man använt en webbenkät. I enkäten har skolpersonal bedömt sin egen verksamhets förmåga att organisera miljöer för lärande som fungerar för elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.

KIND samlar fortfarande in enkätsvar. Den sammanställning som nu gjorts gäller enkätsvar från starten i januari 2015, fram till idag. Vid sammanställningen hade över 700 personer svarat.

Neuropsykologiska funktionsnedsättningar, NPF, är ett samlingsnamn för diagnoserna adhd, add, Aspergers syndrom, autism, språkstörning och Tourettes syndrom.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer