Lantbrukaren Daniel Henrixon oroar sig för vad plastbitarna från den gröna matavfallspåsen kan komma att göra med hans grödor, och med omgivande miljön. Hör honom berätta mer i klippet. Foto: TT/Kaisa Lappalainen/SVT

Daniels åkermark är full av grön plast – från matavfallspåsarna

Uppdaterad
Publicerad

I flera år har stora bitar från de gröna matavfallspåsarna hamnat i den biogödsel som bönder spridit på sina åkrar norr om Kalmar. Missnöjet med kvaliteten på gödseln som tillverkas av matavfall är stort och även oron för vilken skada plasten kan göra för djur och natur.

– Det kan inte vara bra, säger Daniel Henrixon, lantbrukare i Rockneby.

Vi tar en promenad längs en av hans åkrar som är belägen intill E22:an norr om Kalmar. Det här är en av de värre åkrarna, säger han. Överallt på marken syns gröna plastbitar olika djupt inborrade i jorden.

– Nu när man plöjer kommer det upp plast som man spridit för flera år sedan, så det blir ju mer och mer hela tiden, säger Daniel Henrixon.

Sedan 2014 har drygt 20 lantbrukare mellan Lindsdal i söder och Ålem i norr tagit emot och spritt biogödsel. Att det hamnat just här beror på att en majoritet av lantbrukarna är delägare i biogasanläggningen More Biogas som i sju år haft avtal med Kretslopp sydost om att återvinna hushållens matavfall.

Bönderna lämnar in gödsel från sina egna djur att rötas tillsammans med matavfalllet – och får tillbaka biogas och en mer näringsrik gödsel som dessutom bidrar till att sluta kretsloppet.

Kritik från start

Men redan från start har bönderna påtalat att mängden plast varit för stor. Biogasanläggningen, som tillverkar gödseln, har bollat frågan vidare till Kretslopp sydost som skött tillverkningen av det som biogödseln görs av: Förbehandlat och sönderdelat matavfall, så kallad ”slurry”.

Men trots försök att bättre rena slurryn är missnöjet fortsatt stort. Mängden synlig plast har förvisso minskat, men eftersom påsplasten är tunn och lätt så flyter även gammal plast upp till ytan i gödselbrunnarna och sprids ut, berättar Daniel Henrixon.

– Det känns inte alls bra. Man vet ju inte var det tar vägen. Det kan hamna i djur eller i vatten i diken till slut.

”Alla vet om det”

Genom åren har han påtalat problemet för biogasanläggningens ledning, för Kretslopp sydost men även för politiker och tjänstemän på kommunen. Men inget har hänt.

Du har ändå själv spridit det här i naturen, hur ser du på ditt ansvar?

– All gödsel från mina djur går ju in i biogasanläggningen och jag får tillbaka min gödsel uppblandad med det här vare sig jag vill eller inte. Jag behöver ju gödsel, men det är naturligtvis fel att sprida plasten.

Kretslopp Sydost och More Biogas har olika bild av vems ansvar det är att plast hamnat i åkrarna, se mer i klippet nedan

Så fungerar Kretslopp sydosts återvinning av matavfall

Matavfall slängs i den gröna påsen. Påsen slängs  in i samma soptunna som vanligt hushållsavfall.

Den gröna påsen sorteras bort från övriga påsar med avfall med hjälp av en optisk sorteringsmaskin.

Matavfallspåsarna mals ner till ett substrat eller ”slurry” på plats i Kretslopp sydosts anläggning Moskogen. Sedan 2019 går slurryn genom en särskild avskiljare som ska få bort mer av plasten.

Slurryn levereras till biogasanläggningen där man röter den.

I processen bildas biogas, som bland annat används som fordonsgas i hela Kalmar länstrafiks bussflotta – och biogödsel som bönderna får lägga på sina åkrar. En del av biogödseln säljs även till bönder utanför samarbetet.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.