Det berättar att nästan på dagen 375 år efter att Gustav II Adolf stupade vid Lützen i Tyskland har arkeologer från museet hittat ett unikt fynd. Bland husgrunder daterade till 1630-talet påträffades en keramikform med kungens porträtt. Förebild är en minnesmedaljong, men formen har sannolikt använts för att smycka bakverk eller begravningskonfekt vid de högtidligheter som följde på dödsbudet. Här finns alltså ursprunget till de Gustav Adolf-bakelser vi äter den 6 november varje år!

Så här skriver länsmuseet:

Formen är bara ett av de tusentals fynd som gjorts i kvarteret Diplomaten i Jönköping. Under sex månader har ett helt kvarter med tolv gårdar från stormaktstiden undersökts. Den nyskapade staden har med stora ansträngningar byggts ut över sjöbotten och kärrmarker. Ursprungligen befolkades området av invandrade tyska textilhantverkare; välbetalda specialister som värvats för att bygga upp den svenska industrin. Produktionen riktades mot krigsmaktens behov. I kvarteret var också pistolsmeder, harneskmakare och grytgjutare verksamma ? i verkstäder som nu grävts fram. Tillsammans ger resultaten en mänsklig dimension till en av de mest omvälvande och våldsamma perioderna i Sveriges historia.

Parallellerna till staden Göteborg, som byggdes på kunglig order av holländska arkitekter för en till stora delar invandrad befolkning, är uppenbara. Och liksom Göteborg avsåg man att ge Jönköping namn till regentens ära ? Adolfsborg! Nu slog aldrig det nya namnet igenom, men idag kan de båda städerna åtminstone dela Gustav Adolf-minnet genom att fredligt fira jubileumet med bakelser. Och ? med att avnjuta den choklad som länsmuseet avser att framställa med den nyfunna formen som förebild!