Småland

Hör juristen Fredrik Bergman, chef för Centrum för rättvisa, resonera kring chanserna för Michael Henell att få skadestånd från staten efter hamparazzian. Foto: Stefan Tell/Pressbild

Juristen: Goda chanser för skadestånd efter felaktig drograzzia

Uppdaterad
Publicerad

Går det att bevisa att länsstyrelsen gett felaktig eller missvisande information till polisen om vilka tillstånd Michael Henell hade för sin hampaodling, så finns goda chanser att få skadestånd.

Det anser Fredrik Bergman, chef på stiftelsen Centrum för Rättvisa som ofta företräder privatpersoner i uppmärksammade mål gentemot staten.

Vid Polisens razzia på Öland förra året beslagtogs 800 cannabisplantor som visade vara laglig, drogfri industrihampa med giltigt tillstånd. Plantorna har odlaren Michael Henell inte fått tillbaka eller fått någon ersättning för, trots att åklagare lagt ner förundersökningen gällande odlingen.

Mörbylånga

Generellt är det svårt att få skadestånd bara baserat på att en förundersökning om brott läggs ner, menar Fredrik Bergman. För att staten ska ersätta den som lidit ekonomisk skada av ett beslag vid en brottsutredning krävs att något fel begåtts vid beslutet om att beslagta föremålet.

– Det kan vara att man till exempel fattat beslut på ett felaktigt informationsunderlag..

Missvisande information kan avgöra

När SVT började ställa frågor kring tillstånden i samband med razzian förra året fick vi tvetydiga svar från länsstyrelsen som ansvarar för kontrollen av hampaodlingar – svar som antydde att ett giltigt tillstånd inte fanns.

Fredrik Bergman har tagit del av SVT:s rapportering om fallet på Öland och menar att om det visar sig att länsstyrelsens tjänsteman lämnat samma, till synes missvisande information till polisen som de gjorde till SVT så är det ett typexempel på när staten kan bli skadeståndsskyldig.

I klippet här ovan förklarar Fredrik Bergman varför han tror att Michael Henell kan få skadestånd.

Skadestånd och ersättning efter polisbeslag

Den som får egendom skadad vid ett polistillslag eller husrannsakan har möjlighet att söka ekonomisk kompensation för det på flera olika sätt.

  • Polismyndigheten har en egen skaderegleringsfunktion, en avdelning vid rättsenheten där man prövar faktiska skador som uppstått under ett beslag eller vid polisens våldsanvändning, till exempel om en dörr slagits in vid en husrannsakan. Här får man lämna in en skriftlig begäran om ersättning till Polismyndigheten.  
  • Justitiekanslern, JK prövar om Polisen gjort något fel när man tog ett föremål i beslag – t.ex. att det inte fanns tillräckligt underlag för beslutet eller beslutet fattats på ett felaktigt sätt. JK prövar också ärenden där polisen anmälts för att ha brustit i hanteringen av föremål i beslag, till exempel genom att inte meddela beslut till berörd person eller haft så handläggningstider att ett föremål i beslag förstörts eller förlorat i värde. Generellt ska det ha skett ”fel eller försummelse vid myndighetsutövning” för att skadestånd ska betalas ut, och det är den sökande själv som måste lämna in skriftlig bevisning som visar att man har rätt till skadestånd.  
  • Får man inte rätt hos JK finns ytterligare en möjlighet – att stämma staten i allmän domstol. Och det är i sådana ärenden där Centrum för rättvisa främst företräder klienter.

Möjligheten att få skadestånd från staten förutsätter inte att Polisen gjort sig skyldig till tjänstefel, vilket regleras i brottsbalken.

Det finns inget tak i hur stort skadestånd Polisen/staten kan betala ut till en enskild, men vid belopp över 250 000 kronor som beslutats av Polismyndigheten ska de alltid samråda med JK.

Källa: JK:s ärendehandläggare, Polisens rättsavdelning, Centrum för rättvisa

Relaterat

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Mörbylånga

Mer i ämnet