Johan Bergh, professor i skogsskötsel vid Linnéuniversitetet i Växjö. Foto: SVT

Ny forskning: kalhyggens miljöpåverkan överdriven

Uppdaterad
Publicerad

När en skog kalhuggs släpper hygget ut mer koldioxid än en skog som bara gallras. Nu visar ny forskning att det inte är någon skillnad på dessa två sätt att bruka skogen.

Johan är professor i skogsskötsel vid Linnéuniversitetet i Växjö. Han har forskat i skillnaden mellan att kalhugga eller att gallra.

– Det nya i min forskning är att det inte finns någon skillnad på ett så kallat hyggesskogsbruk och ett hyggesfritt skogsbruk säger Johan Bergh.

Skogen lagrar koldioxid under en lång tid

Skogen som planteras på ett hygge efter en slutavverkning börjar långsamt att lagra upp koldioxid, och fortsätter med det under hela skogens omloppstid. När skogen som växt på det forna kalhygget skall avverkas har den tagit upp lika mycket koldioxid som skogen som under samma tid bara har gallrats.

Forskat i två år

Johan är professor i skogsskötsel med inriktning på klimatförändringar och skogens klimatnytta, vid Linnéuniversitetet i Växjö. Det här är ett forskarprojekt som har pågått under två års tid, med medel från bland annat Energimyndigheten, Södrastiftelse och Forma. Projektet har fått totalt 10 miljoner kronor i forskarstöd.

– Båda skogsbruken, kalhyggesskogsbruk och hyggesfritt skogsbruk gör en stor klimatnytta. Man kan inte bara titta på hyggesfasen utan vi måste titta under hela omloppstiden som här i södra Sverige är ungefär 80 år och då har skillnaderna mellan de olika skogsbruken utjämnats.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.