(M): Sommarlovet är för långt

Uppdaterad
Publicerad

Allt fler tycker att det svenska sommarlovet borde kortas ner, bland annat moderata skolpolitikern Anna Tenje i Växjö. Men lite forskning finns på hur ett kortare sommarlov faktiskt skulle påverka svenska elever.

De senaste åren har allt fler börjat förespråka att undervisningstimmarna i svensk skola måste öka, och att sommarlovet därmed får kortas ner.

Moderaterna i Stockholm vill att staden ska vara pilotkommun där man testar ett system med tre terminer i skolorna i stället för två. Då blir sommarlovet bara blir 5-6 veckor långt.

Växjöpolitiker positiv till treterminssystem

Det är ett spännande förslag, tycker Anna Tenje (M), ordförande i utbildningsnämnden i Växjö kommun. Tenje sitter med i moderaternas skolinitiativgrupp på nationell nivå, där den här frågan diskuterats under en längre tid.

– Svenska barn går minst i skolan, både minst timmar och minst dagar, och det är något vi måste utveckla, säger hon.

Svenska sommarlovet långt i jämförelse

Svenska skolelever har bland de längsta sommarloven i Europa. Det långa lovet är en tradition som lever kvar från 1800-talets första folkskolor, där skolbarnen fick långledigt för att kunna hjälpa till med sommarbruket.

Amerikansk forskning pekar på ett samband mellan långa lov och negativa inlärningseffekter för elever som kommer från socioekonomiskt svaga hem, vilket Anna Tenje anser är ytterligare ett argument för kortare lov.

Ingen forskning på svenska förhållanden

Men alla är inte lika övertygade. Jan-Eric Gustafsson är professor i pedagogik vid Göteborgs universitet och har gjort flera större studier om hur exempelvis klasstorlek och lärartäthet påverkar elevers resultat.

Han säger att han inte känner till att någon forskning gjorts på sommarlovets inverkan i Sverige.

– För att se en effekt behöver man göra en mätning precis före sommarlovets utbrott och en direkt efteråt. Några sådana svenska data känner jag inte till, säger han.

Facket vill ha mer på fötterna

Inte heller lärarfacket tycker att det finns tillräckligt forskningsstöd för att göra en så stor reform i den svenska skolan.

– Vi säger alltid att vi måste ta beslut utifrån forskning och beprövad erfarenhet och då vill vi se var man testat detta och vilka resultat man fått. Kan man se de resultaten i forskning kan man börja diskutera frågan och vi kan göra här i Sverige, säger Erika Evertsson, vice ordförande i Lärarförbundet i Växjö.

Hon säger även att skolloven en fråga där professionen bör avgöra – inte politikerna.

Elev: ”Sex veckor skulle kunna räcka”

Bland högstadieeleverna på Teleborg centrum i Växjö råder det delade meningar om förslaget.

Sofie Axelsson, som går i nian säger att fem till sex veckor sommarlov skulle kunna räcka.

– De sista veckorna är det rätt drygt ändå, man bara går och det finns inte så mycket att göra.

Klasskompisen Matilda Fröberg håller inte med:

– Nej det skulle inte räcka. Jag vill ha längre. Jag skulle inte klara det, säger hon.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.