arkivbilder Foto: TT

Gymnasieelever får avlönade tjänster inom omsorgen

Publicerad

Fyra gymnasieelever på vårdprogrammet på Teknikum i Växjö ska från och med i höst vara avlönade lärlingsanställda.

– Det är en nyhet att man kan få en anställning under sin tid som lärling. Det här är inte prövat, men jag tror att det kan öka motivationen hos eleverna, säger Tomas Wijk, samordnare för lärlingsutbildningar på gymnasieskolorna Kungsmadskolan och Teknikum. 

Projektet Svensk gymnasielärling har skapats för att locka fler till yrkesprogram och branscher med personalbrist och det är första gången som det startar upp inom omsorgen i Växjö. 

Istället för att gå fem dagar i skolan går eleven två dagar i skolan och tillbringar resterande tre veckodagar på sin arbetsplats inom omsorgen.  

– Eleverna har fått söka tjänsterna, precis som vilket annat jobb som helst. Jag har sedan hållit intervjuer och erbjudit platserna till fyra ungdomar som alla har tackat ja, säger Malin Kabbenäs, personalspecialist i omsorgsförvaltningen i Växjö kommun.

Lärlingslön under arbetstiden

Under sina två år som lärlingar kommer eleverna att få prova verksamheter inom den kommunala omsorgen. Eleverna blir anställda på omsorgsförvaltningen enligt ett särskilt lärlingsavtal och får lärlingslön under hela arbetstiden.

– Lönen baseras på ett statligt bidrag, så arbetsgivaren betalar hälften och staten betalar hälften. Lönen är omkring 7000 kronor i månaden för en elev som går i årskurs 2, säger Tomas Wijk.

Tre utbildningar testar lärlingslön

Samtidigt i höst kommer fem elever som går barn- och fritidsprogrammet i Växjö också erbjudas anställning under sin utbildning och sedan i augusti förra året har 13 elever på industriprogrammet haft lärlingsanställning. 

– Vi har sagt att vi ska börja i en ganska liten skala, så att vi kan utvärdera hur det fungerar. Vi behöver ta reda på hur eleverna möter att de tjänar pengar under sin utbildning, säger Tomas Wijk.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer