Bakgrunden till satsningen är att exempelvis PISA-undersökningen visar att likvärdigheten i den svenska skolan har sjunkit. Särskilt föräldrarnas utbildningsbakgrund visar sig ha särskilt stor betydelse för om en elev når målen. Regeringens förslag går därför ut på att fördela mest pengar till kommuner som bland annat har många elever med lågutbildade föräldrar och där det finns många nyanlända.  

Lessebo i topp i hela landet

En sådan kommun är Lessebo. I de preliminära beräkningarna av hur bidraget kan komma att fördelas hamnar Lessebo till och med i topp i hela landet. Och Therese Linnér, som är skolchef i Lessebo, välkomnar satsningen.  

– Det är ju välkommet med de här pengarna. Samtidigt hoppas jag att statsbidraget kommer att betalas ut under en längre period så att de verkligen går att använda där de behövs, säger hon till SVT Nyheter Småland. 

I en preliminär beräkning från Skolkommissionen kan statsbidragen innebära ända upp till 25 procent mer pengar till undervisning och elevvård i just Lessebo. Villkoret för att kommunerna ska få ta del av pengarna är att de används till exempelvis mindre klasser, högre lärartäthet eller kompetensutveckling för lärarna. Therese Linnér vet vad hon vill satsa på. 

Vill satsa på personalen

– Jag skulle vilja satsa på den personal som vi har och kunna ge dem högre lön så att de väljer att stanna hos oss. Men jag vet också att många av våra lärare efterfrågar att få förbättra sin digitala kompetens så att vi kan uppfylla målen i den nationella it-strategin. 

Redan i dag är kommunerna ålagda att ta hänsyn till socioekonomiska skillnader när de fördelar pengar mellan olika skolor. Men hur stor andel av resurserna som fördelas på det sättet skiljer sig mellan olika kommuner. Enligt ett PM från utbildningsdepartementet är statsbidragen ett sätt att i större utsträckning fördela efter de behov som finns. 

Regeringen kommer att återkomma till hur exakt hur bidraget ska fördelas. Men att Lessebo är en sådan typ av kommun som kommer att gynnas är helt klart.