Åsa Fahlén är ordförande i Lärarnas riksförbund nationellt och under fredagen mötte hon medlemmar på sin egen gamla gymnasieskola, Teknikum i Växjö. Ett av samtalsämnena var den undersökning som förbundet presenterade början av veckan.

Den visar att lärarnas undervisningstid har ökat sedan regleringen av undervisningsskyldigheten försvann ur kollektivavtalet mellan lärarfacken och SKL, Sveriges Kommuner och Landsting. I snitt handlar det om två extra timmar i veckan.

– När avtalet skrevs om var tanken att undervisningstiden varken skulle öka eller minska utan bara vara mer flexibel. Men det som vi har sett i Lärarnas Riksförbund är att undervisningstiden har generellt sett ökat i alla skolformer. Så den här flexibiliteten har bara funkat åt ett håll, säger Åsa Fahlén.

Gymnasielärarnas ökning störst

Det är gymnasielärarna som har fått den procentuellt sett högsta ökningen i arbetstid. Men även klasslärare i de lägre åldrarna och högstadielärarna ligger på en ökning i undervisningstid med strax under eller över två timmar i veckan.

Men kan det inte vara relevant att man tvingas göra mer undervisning under sin arbetstid?

– Det är klart att jag kan stå i ett klassrum hela dagen! Men frågan är hur bra det blir när jag inte har förberett mig? Du måste ha en plan för vad du ska igenom, hur du ska arbeta och göra en analys av hur långt eleverna har kommit. Man kan jämföra det med att du i ett annat jobb ska hålla i ett möte. Ska det bli bra så måste du ha förberett dig.