Förlossningsvården i Kalmar och Kronoberg får 21,7 miljoner respektive 17,5 miljoner extra per år under en femårsperiod. Det beskedet kom med regeringens höstbudget, som presenterades under onsdagen.
Det är upp till landstingen att avgöra hur man ska använda pengarna, men de ska framför allt vikas till att förstärka personaltätheten och förbättra arbetsmiljön inom förlossningsvården, enligt regeringen.
Men det är inte säkert att pengarna kommer att gå till fler anställda barnmorskor. De extra miljoner till förlossningsvården (se faktaruta) som betalades ut i början på året har i Kalmar främst spenderats på utbildningsprojekt för att förebygga förlossningsskador och förbättra vården för överviktiga gravida – inte på att anställa fler barnmorskor.
– Med de kriterierna jag känner till har vi inte kunnat satsa pengarna som personalpengar utan som projekt med utbildningar. Att vi kan åka på utbildningar, ta hit föreläsare och så vidare. Vi hoppas att vi ska fortsätta att satsa på det som vi påbörjat med de pengarna som kommit, säger EvaLi Lindström, avdelningschef på förlossningen i Kalmar.
”Pengarna tar slut”
I Kronoberg resonerar man likadant. Annika Hull Laine som är centrumchef i region Kronoberg säger att tidigare statsbidrag gått till kompetensutveckla och förbättra arbetsmiljön. Hon säger också att man inte kan använda pengarna till att höja löner.
– Vi kan inte använda dem till löner eftersom bidragen är tidsbegränsade. De tar slut efter några beroende på satsningens längd, säger hon.
Samtidigt betonar hon att det är mycket pengar som nu skjuts till.
– Det är jättemycket pengar och vi måste använda dem på rätt sätt. Utmaningen är att de tar slut en dag och det måste vi vara medvetna om när vi startar våra åtgärder.
Massiv kritik
Den våg av kritik mot förlossningsvården, som bland annat fick sitt uttryck i ett antal BB-marscher runt om i landet i augusti, har ofta handlat om barnmorskornas arbetsförhållanden, obemannade pass, och bristen på utbildad personal på golvet.
Men det är svårt för landstingen att anställa personal som inte finns, menar både EvaLi Lindström och Annika Hull Laine.
I Kalmar har man delvis löst problemen genom en utökad satsning på AST-anställningar (akademisk specialisttjänstgöring) där alla som kommer in på barnmorskeutbildningen och söker får en anställning på landstinget från utbildningsdag ett. Men det är ett projekt som inte löser bemanningskrisen på kort sikt.
– Finns det inte utbildad personal så gör det inte det, och det är ett av våra stora problem. Att utbilda fler barnmorskor är en stor bit tycker jag och att få dem att vilja vara här genom att förbättra villkoren på arbetsplatsen.
I Kronoberg finns det idag en bra dialog mellan barnmorskorna och arbetsgivaren enligt Annika Hull Laine.
– Vi har en gemensam plan som vi är överens om. Vi är i början på det och jag tycker vi har en bra dialog. Vår uppgift är nu att se över hur man ska få personer att stanna kvar i dygnet runt-vården, säger hon.