Studien påbörjades av Linnéuniversitetet i samband med Ironman i Kalmar i augusti förra året och har gjorts i samarbete med hjärtläkaren Jörg Carlsson på Länssjukhuset i Kalmar.

30 män och kvinnor i motionsklassen har kontrollerats före och efter tävlingen. Deras tid har varit genomsnittlig i tävlingen, det vill säga de har gjort en Ironman på cirka 12 och en halv timme. De är alla vältränade motionärer och lägger ned stor tid på sin träning.

Ändå visade deras prover den första veckan efter tävlingen på mycket sämre värden än elitens i en jämförelse.

Hjärtinfarktliknande

Patrick Bergman, lektor på institutionen för idrottsvetenskap på Linnéuniversitetet, är forskare, har doktorerat i medicinsk vetenskap och är i grunden legitimerad sjukgymnast. Han har varit med och gjort studien och är lite förvånad över resultatet.

– Motionärerna tar mer stryk på kort sikt än vad som gäller för eliten, vad som händer under lång sikt vet vi ännu inte, säger Patrick Bergman.

– Hjärtat visar tecken som kliniskt skulle indikera hjärtinfarkt och hjärtsvikt och det är samma tuffa påverkan på skelettet och muskelnedbrytningen. Även njurpåverkan och leverpåverkan är svår, säger Patrick Bergman.

Normalvärden

Han understryker dock att redan efter en vecka så är motionärerna tillbaka på normalvärden.

– Proffsgruppen genomför ju flera Ironman per år så de har en annan hårdhet och tolerans för att klara av en sån här aktivitet i den här akuta fasen. Det kan också handla om att motionären har sämre teknik. Man springer inte lika effektivt – så det blir tuffare för muskler och leder, säger Patrick Bergman, lektor på Linnéuniversitetet.

Hittills är det dock inget i resultatet som gör att man avråder från den tuffa tävlingen.

– Se till att du kommer väl förberedd, det räcker inte med att börja träna ett år innan, menar Patrick Bergman.

Ny studie

Hur hälsan påverkas på lång sikt har forskningsteamet inte gjort någon studie om. Men nu vill man sätta igång en stor satsning för att se hur den tuffa ansträngningen påverkar motionärernas hälsa sett över flera årtionden.

– Vi vill ta in information gällande deltagare i olika Ironmanlopp från 25 år tillbaka och se hur deras hälsa har utvecklats. Vi väntar bara på besked från olika forskningsinstanser och så självklart från de vi vill forska på, säger Tom Danielsson som är adjunkt vid institutionen för idrottsvetenskap på Linnéuniversitetet.