Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video

Webbläsaren stöds inte

SVT stödjer inte uppspelning i din webbläsare. Vi rekommenderar därför att du byter till en annan webbläsare.
Jessica Cedervall, vd på SSAM förklarar också i klippet varför man inte kan få anpassade kärl efter sina behov. Foto: SVT/Clary Kroon

Kärlen i soptunnan räcker inte till för barnfamiljer

Publicerad

Mellan 2019 och 2020 fick 32 000 hushåll i Kronoberg soptunnor med fyrfackssystem. Det har gjort att restavfallet minskat mycket, men det finns också problem. Vissa av sopkärlen blir fulla väldigt snabbt.

– Ett sådant här system ska passa ett genomsnitt av befolkningen och alla har inte samma behov. De som har hundar och ger dem konserverad mat, kanske har fullt i metallfacket, säger Jessica Cedervall, vd på SSAM, Södra Smålands avfall och miljö.

Familjer återvinner mycket plast och papp

Flera personer som SVT Nyheter Småland har pratat med upplever att kärlen för plast och papp blir fulla väldigt snabbt och det är ett problem som de är väl medvetna om på SSAM.

– Ja, det märker jag hemma också. Är man en familj så blir det fullt i de två kärlen. Om man har för mycket plast och papp kan man åka till återvinningstationen. Vi försöker också hela tiden anpassa tjänsteutbudet och erbjuder olika tömningsintervaller för att det ska passa fler, säger Jessica Cedervall.

Men om man väljer tätare tömningsintervaller, så får man väl betala mer? 

– Ja, det är en kostnad per tömning som gör att det blir dyrare om man har fler tömningar. 

Restavfallet har minskat  

Sedan avfallsbolaget SSAM, som ägs av kommunerna Lessebo, Markaryd, Tingsryd, Älmhult och Växjö, införde systemet med fyrfack har restavfallen minskat.

Foto: SVT Design

De sopor som inte sorterats kallas restavfall och tidigare var det omkring 29 000 ton restavfall i de fem kommunerna. Omkring 15 600 ton av det var matavfall, förpackningar och tidningar som skulle kunna ha återvunnits.. 

Sedan fyrfackssystemet infördes har omkring 5500 ton av restavfallet återvunnits, men det återstår omkring 8000 ton.

– Det betyder att det finns 8000 ton kvar som är ganska lätt att sortera ut till de kärl som man har hemma, säger vd:n Jessica Cedervall.

Hur ser du på risken att man kastar mjölkpaketet i restavfallet när det är fullt i kärlet för papp? 

– Det är olyckligt om det blir så. Jag vill uppmana alla att istället åka till sin återvinningsstation. 

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer