Det är dag tre och den sista under årets upplaga av Öland roots. Festivalen, som nu funnits i 14 år, lockar publik med förkärlek till reggae, ska och dub bland annat.

Lockar 60 plussare

Men förutom en namnkunnig lineup, med svenska artister som Syster Sol och Kapten röd till internationella reggaelegender som Toots and the Maytals, är arrangörerna mest stolta över att locka en så pass blandad publik när det gäller kön, etnicitet – och ålder.

– Den här festivalen har 6500 personer i omlopp under de tre scendagarna och det vi ser i år är att många äldre kommer. Vi har gratis inträde för alla över 60 år, säger Cornelia Dannert, arrangör.

Ingen festivalgeneral

Öland roots drivs av en förening, som varje år utser en ledningsgrupp som ska se till att fesivalen blir av. I år består den ledningsgruppen av 40 personer från hela landet, från Malmö i söder till Luleå i norr.

Tanken med de många arrangörena är just att festivalen ska gå i solidaritetens tecken, utan en ensam festivalgeneral.

”Droger finns på alla festivaler”

Reggaemusiken förknippas ofta med drogliberala värderingar, och facit bara efter första festivaldagen var 17 anmälningar om misstänkta ringa narkotikabrott.

– Det är så synd att Öland roots ska förknippas med droger, för droger finns på alla festivaler och inom alla musikstilar. Vi jobbar aktivt med polis, kommun, vi vill skapa en trygghet så att alla ska känna sig inkluderande, från småbarn upp till äldre publik, säger Olof Svensson, arrangör.

Kopplingen till droger, och särskilt cannabis, har även gjort att musikgenren inte tagits på tillräckligt allvar i Sverige, menar han.

– Vid musikgalor där det delas ut priser finns inte reggaemusiken med som en egen genre, eftersom man har en förutfattad mening om att det kopplas ihop med droger, vilket är väldigt synd.

Vill inte växa mer

Men det har skett en förändring, anser arrangörerna. Lokalpressen skriver inte längre bara om antalet anmälda drogpåverkade, utan intresserar sig mer för musiken idag, säger Olof Svensson.

Den öländska reggaefestivalen är också stolta över att man inspirerat andra större musikfestivaler att bli mer miljömedvetna och tänka hållbarhet.

Hållbarhet är också ledordet i hur man ser på festivalens möjlighet att växa och bli större. 6500 personer besöker Öland roots i år, och mer än så är nog inte hållbart, menar arrangören.

– Vi vill inte bli större, för då missar man den familjära intima känslan, säger Olof Svensson.

Under festivalens sista scenkväll spelar bland annat den Jamaicanska artisten Sister Nancy på stora scenen. Hon är en av de första kvinnliga reggae-dj:erna och upphovskvinnan bakom den flitigt samplade ”Bam bam”. Ett längre inslag och intervju med Sister Nancy ser du framöver i Kulturnyheterna.