Föräldrarna Lode Aldayekh och Mousa Alissa bor i Växjö efter att ha flytt från Syrien. Deras två döttrar, Nour och Lara, går sedan åtta månader tillbaka på språkintroduktionsprogram på gymnasiet respektive högstadiet. Även om de har mycket positivt att säga om den svenska skolan finns det saker som de inte förstår sig på.
– Elevens obegränsade frihet, det är det konstigaste, säger Mousa Alissa.
Lärarens auktoritet annorlunda
I Syrien finns inte samma möjlighet till diskussion och ifrågasättande i klassrummet.
– Vi är vana vid att eleverna visar större respekt för läraren, de reser sig i klassrummet när läraren kommer in. Sedan förklarar läraren lektionen och eleverna repeterar. Här fann vi ett annat system, säger Lode Aldayekh.
Viktigt med samförstånd
Det är viktigt att skolan och föräldrar står på samma sida, både när det gäller svenska familjer och invandrade. Det menar Gudrun Svensson som är språkforskare och samarbetar med flera skolor i Växjö som har många flerspråkiga elever.
– Det kan annars vara ganska så riskfyllt för barnens lärande eftersom det kan uppstå motsättningar mellan skolan och föräldrarna. Och tycker föräldrarna att skolan är kass så tycker barnen också det. Och det är inte särkilt positivt för deras lärande, säger Gudrun Svensson.
Olika sätt att lära ut
Hon förklarar att det i grova drag finns två olika sätt att se på barnuppfostran och undervisning där vi i Sverige har ett barncentrerad undervisning medan andra länder som till exempel Syrien kan ha en situationscentrerad undervisning.
– Vi fokuserar på barnets utveckling genom reflektion och att tänka fritt. I den situationscentrerade undervisningen så är de vuxna förebilder, man lär sig det som de vill att barn ska lära sig och det handlar mer om utantillkunskap, förklarar Gudrun Svensson.
Lyfta fram demokratin
Tror du att man behöver förklara dessa underliggande värderingar bättre för föräldrarna?
– Ja det tror jag. Jag tror det är rätt så viktigt eftersom vårt samhälle vilar på dessa demokratiska värderingar, säger Gudrun Svensson.
Men det handlar inte bara om att förklara utan också om att lyssna.
– Man ska också lyssna på föräldrarna, vad de tycker och vad de är vana vid och inte utgå ifrån att vårt system är det bästa.
Många skolor använder sig av tolkar, översatta lappar och Skolverkets material och informationsfilmer på olika språk.
Räcker inte detta?
– Ofta så gör det det, men det är också bra om föräldrarna får vara på plats och diskutera med läraren.
I Lode Aldayekh och Mousa Alissas fall har de ofta fått hjälp med tolkar under möten och de vill hur som helst lära sig svenska så pass bra att de inte behövs. Via kommunen har de fått lära sig mer om Sverige generellt men inte om hur man bedriver skolundervisning.
– Nej, jag har sett själv när jag varit där på möten och de informerar om hur det går för mina barn, säger Mousa Alissa.